Julstök

Har ägnat dagen åt lite matförberedelser inför morgondagen.

• kokat risgrynsgröt
• griljerat skinka
• kokat revben

Tre nya erfarenheter för mig, men det verkar gått bra... ;) har en matgrej till jag ska försöka få gjord idag - resten lämnar jag till imorgon.

Nu tänkte jag slå in lite julklappar och sen väntar dagens disk... :P

"Här kommer jag!"

Det var Adrians start i morse. Jag och M vaknade lite innan Adrian och M gick iväg till jobbet. En liten stund senare hör jag att Adrian vaknat och att han är på väg ut ur sitt rum... Och då kommer ett glatt "Här kommer jag!". Sötplutten ;).

Vidare ägnas dagen åt brödbak, lite kompletteringshandlande och allmänt fixande och donande. Adrian gillar att gå och handla - idag körde han "motorcykel" med sin lilla shoppingvagn... ;)

Bildbevis julpyssel

Här är lite bildbevis på att det blev ljus av vårt pysslande häromsistens. :)

Friskare och rörligare

Jag misströstade allvarligt talat för några veckor sedan och undrade hur i hela friden jag skulle orka "i mål" med den här bebben. Nu när förkylningen i stort gett med sig och värken i skinkan inte gör sig påmind hela tiden så känns det dock ganska lugnt.

Att jag dessutom börjat anamma förhållningssättet "det löser sig" vad det gäller jobb och överlämnandet till vikarien bidrar också till en för mig lugnare tillvaro :).

Att jag i stort blivit av med värken i skinkan anser jag till stor del vara TENS-apparatens förtjänst! Ett par tre dagar med TENS och värken är som bortblåst. Att känningarna från bäckenet dessutom minskat gör ju att risken för förnyade spänningar i rumpan är mindre!

Förkylningen hänger envist kvar i näsan men jag känner mig inte så sjuk längre. Så nu kör jag järnet den här veckan och på måndag och tar sen julledigt i en vecka!

Kram på er!

Gratis är gott!

Senaste två veckorna har Telia bjudit på hela Canal+-paketet, snällt eller hur? Hursomhelst tog det slut i fredags. Döm om min förvåning när vi idag istället har det större kanalpaketet där bland annat alla TV4-kanalerna och Disney Channel ingår... Det lustiga med bägge de här grejerna är att det inte stått någonstans utan det är sånt vi bara upptäckt av en slump.

Vidare på gratistemat har jag idag anmält mig för några av de gratispaket som erbjuds till blivande/nyblivna föräldrar. Så nu ska vi bara komma oss iväg till upphämtningsbutikerna... Förra gången promenerade jag till Boländerna för att hämta det ena... Det gör jag inte den här gången kan jag säga. ;)

Lite julpyssel

För ganska så länge sedan fick jag klart för mig att Adrians farmor hade en massa ljusstumpar liggande och föreslog att vi skulle gjuta om dem som ljus. Det har dock inte blivit av - förrän igår.

Med lite ledning från andra pyssliga bloggare - framför allt denna - så satte vi igång och testade lite med de udda färgerna som fanns tillgängliga (grön/blått och gult).

Nu tar ju själva stelningsprocessen lite tid, så jag har ju inte sett resultatet ännu. Men det var ganska roligt om än lite tidsödande så vi tänkte försöka hinna med minst en omgång till innan jul och då kanske de röda ljusen så vi kan göra lite mer "juliga" ljus :).

Jag tog lite foton under tiden så kanske kanske kan jag erbjuda lite bildbevis framöver. Men en smart person hade kanske tagit foton med läsplattan istället och direkt lagt upp dem i bloggen? ;)

Helg igen

Återigen helg, men det märks ju knappt när man ändå varit hemma hela veckan... :P ligger nu i sängen och kör lite TENS på den onda skinkan eftersom sjukgymnasten menade att det onda beror på att muskeln är så spänd. Antagligen som följd av omedveten kompensation för att stabilisera mot bäckenkänningarna.

Rekommendationen blev därför att använda TENS och försöka stretcha ut rumpmusklerna... Det sistnämnda är inte alldeles enkelt med gravidmage i ekvationen... ;)

Jag tror jag måste fixa fram lite frukost för jag fick totalt hjärnsläpp på vad jag ska skriva... ;) återkommer när jag har nya reflektioner att dela med mig av! Kram!

Ljuset i slutet av tunneln?

Kanske kanske kanske känner jag mig lite bättre idag... Håll tummarna för att det håller i sig.

Idag är det framförallt VAB som gäller istället eftersom unge herrn som bekant också insjuknat. Han är ganska pigg, men lite slöare än vanligt samt att han har lite feber och snorar.

Vi har äntligen lyckats fixa fram adventssljusstaken, adventsstjärnan och ljusslingorna till balkongen och franska balkongen! Men jag kände att när vi var klara med det idag så var min ork i stort sett förbrukad. Adrian verkar nöjd med lamporna lite överallt och förhoppningsvis glömmer han snart att det är enkelt att stänga av och sätta på dem... :P

Som sagt var jag ju iväg till barnmorskan igår och trots att jag hade foglossningsbältet på mig så har jag lite mer känningar i bäckenet idag än jag haft på sistone. Misstänker att gårdagens aktiviteter alltså satt sina spår. Och det talar väl för att jag ska ta det väldigt lugnt framöver och jobba så mycket som möjligt hemifrån...

Jag hade egentligen inte tänkt att räkna ner... men nu återstår som mest 25 arbetsdagar och sannolikt försöker jag hålla det till 20 för jag tvivlar på att jag kommer orka ens försöka jobba sista veckan innan BF. Eftersom jag fått chefens "välsignelse" att jobba hemifrån så mycket det bara går så kommer sannolikt en hel del av introduktionen av min vikarie också att ske här hemifrån.

Håll tummarna för att Mini-i-magen gör som storebrorsan och väntar lite efter BF med att komma ut - något jag räknat med från start...

Kram på er och ta hand om er i höstmörkret!

BM-kontroll v 33+3

Genomförkyld gick jag idag på kontroll, och såvitt man kan se verkar iaf bebisen må bra... Magtillväxten följer i stort sett normalkurvan (32 cm), hjärtljuden låg på stadiga 145-150 slag/minut, huvudet låg nedåt men inte fixerat. Både blodsocker (6,0), Hb (133) och blodtryck (125/70) var bra och jag väger för tillfället 74,5 kg. Frisk som en nötkärna förutom förkylningen från H. :P

Och så var de tre...

Japps, då var det dags för lilleman att tampas med förkylningen från H... Feberattack inatt och några dagar med gul kleggsnuva verkar iaf tala för det. Hoppas inte han blir lika dassig som jag och M varit.

Nattens feber signalerades genom att Adrian satte sig utanför vår dörr vid 1-snåret och grät. När sedan M gick ut för att hämta honom sprang han storgråtandes iväg och kurade ihop sig i soffan... Vi tror egentligen inte att han var riktigt vaken förrän ca två timmar senare när vi gett honom Alvedon och feberfrossan lagt sig. Däremot gick inte febern ner utan la sig på stabila 39,5 och ungen var klarvaken och ganska snackig. Då fick han en dos Ipren och en stund senare lyckades vi somna en stund igen...

Resultatet är hursomhelst att hela familjen är hemma idag.

Förkylningen från helvetet...

Jag mår fortfarande inte bra och knappt bättre heller... Imorgon skulle jag hålla i utbildning på jobbet - förlorade genast kampen mot frustrationens tårar när jag ringde till min chef idag och förklarade att jag omöjligt kan hålla utbildning imorgon. För stress och frustration är verkligen det jag känner av mest när kroppen inte samarbetar på det här sättet. Det kändes dock så himla skönt när jag väl insett att det inte kommer att funka och chefen genast tog bollen och "beordrade" mig att stanna hemma och vila. "Vi löser det, på något sätt" var hennes besked.

Insåg idag att jag nu går in i tredje veckan med blandade förkylningssymtom... Just nu är hostan mest besvärande... Men det växlar lite över dagen... Inatt är det väl sannolikt åter nästäppan (och M:s hosta) som håller mig vaken.

Hoppas ni mår betydligt bättre än vad jag gör! Kram!

Dagens utmaning

Idag ska vi göra ett försök att baka pepparkakor, gjorde deg igår så låt oss hoppas att orken finns hos alla inblandade idag. Adrian bakade pepparkakor på dagis i veckan vilket tydligen var roligt, så då måste vi ju testa här hemma också. :)

På tal om dagis - jag har tänkt att jag skulle gå på luciafirandet på dagis i år eftersom jag missade det förra året - och har liksom utgått från att det var 13/12 och planerat utifrån det på jobbet - igår fick jag klart för mig att firandet är 12/12... jahaja... det är bara att planera om.

Varning för slemmigt inlägg...

Vi är ju som bekant lite sjuka här hemma så jag vill varna känsliga läsare för ett ganska ... ja... slemmigt inlägg...

På mig har infektionen som bekant satt sig i näsan och bihålorna vilket gör att det kommer stora mängder illgult snor speciellt från ena näsborren (där det också ömmar lite över kinden). Jag försöker fräsa ut så mycket som möjligt men det är fascinerande mängder slem som kan produceras i näshåligheterna...

Man sover ju inte hela natten när man mår så här - vaknar av att man måste hosta eller att man är så torr i munnen av att näsan täppt igen att man måste andas genom munnen. När man är gravid och vaknar mitt i natten måste man dessutom upp och gå på toa... Likadant i natt - men i natt hände det lilla vardagsmiraklet att Adrian sov i sin säng tills det var morgon - enligt hans definition iaf. Och när Adrian väl kommit in finns det ju ingen poäng med att försöka sova längre - så jag gick och duschade. Och snacka om att den varma vattenångan satte fart på snorutsöndringen... Jag vet att det är lite snuskigt att prata om men jag tycker ändå att det är ganska fascinerande. Det vore lite intressant att veta hur stor volym snor man producerar när man mår som jag gör nu...

Igår tyckte jag inte att det gjorde så ont över kinden längre men idag känns det värre igen. Tydligen tar det ungefär 10 dagar att utveckla en "riktig" bihåleinflammation vilket gör att jag antagligen har närmare en vecka framför mig med såna här symtom innan en läkare ens skulle överväga antibiotika. Och eftersom jag vet rationellt att antibiotika i såna här fall bara minskar sjukdomstiden med högst ett par dagar så finns det ju egentligen ingen anledning att bidra till den överkonsumtion som vi ändå har i samhället... Men när man är gravid - speciellt så här sent i graviditeten - är det inte lämpligt att ta antiinflammatoriska värktabletter utan man får hålla sig till paracetamol vilket inte riktigt räcker hela vägen vad det gäller smärtlindring... Hursomhelst så håller vi väl tummarna för att jag lyckas bekämpa symtom tillräckligt för att orka mig igenom och att det inte blir någon manifest bihåleinflammation av det hela...

För M:s del så har infektionen framför allt satt sig i halsen. Han hostar och hostar och hostar...

Adrian är dock för tillfället ganska pigg - så honom är det också lite synd om eftersom föräldrarna inte orkar vara något roliga alls.

Med hopp om tillfrisknande snarast! Vi hörs!

Upp som en sol, ner som en pannkaka...

Har som sagt varit hemma idag och kände mig bättre än igår. Tills M kom hem med Adrian och sen drog igen... Sakta börjar jag känna att det värker i höger sida av ansiktet, inser att den gula snuvan kommer bara från den högra näsborren... Mmm... Bihåleinflammation verkar vara nya grejen... Stackars Adrian som skulle tampas med mig ikväll. Extremt kort stubin pga diverse typer av värk och tårarna sprutar vid minsta grej... (BarnTV är fina grejer det...) Vi håller tummarna för snar tillfriskning!

Hade ju kontakt med barnmorskemottagningen idag bl.a angående den strålande smärtan i skinkan, blev hänvisad till sjukgymnasterna och lyckades få en tid där nästa vecka! Kanske finns det hjälp att få?

Hemma och tar det lugnt

Har antagligen stressat upp mig lite mer än nödvändigt på sistone med mycket på jobbet, förkylning/infektion i kroppen och lite annat smått och gott. Så trots att jag faktiskt mår lite bättre idag än jag gjorde igår eftermiddag när jag åkte hem tidigare från jobbet än jag planerat (vilket känns ganska otillfredsställande när det tar 1,5 timme att komma hem) så bestämde jag mig för att sjukanmäla mig och stanna hemma idag. Jag måste ta lite tid för mig, känna efter lite och bara ta det lugnt.
Har passat på att slå en signal till barnmorskan och blir uppringd om en stund för att prata om att det gör infernaliskt ont i skinkan emellanåt. Tänkte också passa på att fråga om det är normalt att man får mycket sammandragningar när kroppen kämpar med en infektion...

Vill också passa på att säga till alla som läser här att kvinnor i allmänhet tycker inte om att bli kallade tjockis - även om de är gravida. För inte ens då är det roligt att bli kallad tjockis... Det här är något som jag egentligen vill säga till ett par av mina arbetskamrater, men nu känner jag att jag låtit det gå för långt - kan liksom inte säga ifrån nu. Jag har inga problem med ett konstaterande i stil med "Oj, vad stor du blivit" eller frågor i form av "hur är det med magen?". Men när folk frågar "Hur är det med tjockisen idag?" och flinar som att de dragit värsta skämtet blir jag lite irriterad - inombords... Speciellt irriterande är det för att det är kollegor som jag tycker bra om i övrigt... *Suck*

Hursomhelst - Ta-hand-om-Sofie-dagen inleds snart med senaste avsnittet av Anno 1790 på SVTPlay och sen går vi vidare till något annat lika stillsamt. ;)

Ynklig igen...

Där får man för att man hävdade att man mådde bättre igår... Idag är det ont i halsen och värk i kroppen som gäller... Känner mig även lite febrig... Fun fun fun... Lutar åt hemma-och-tycka-synd-om-mig-själv-dag imorgon. :(
Och om det är någon som undrar så bidrar inte den höggravida magen till ökat välbefinnande i såna här sammanhang...
Hoppas ni mår bättre än vad jag gör allihopa!

Tiden går fortare än jag förstår...

Det är första advent nästa söndag, hur gick det till?

I Uppsala är det tradition med fyrverkeri i botaniska trädgården och jag tror nog att det skulle funka för unge herrn... Och för mig om jag orkar ta mig dit... Så för tillfället är det planen för nästa söndag.

Men tillbaka till det här med tidsuppfattning... Plötsligt krympte den återstående tiden på det här året avsevärt!

Blogga från läsplattan?

Dags för första försöket att blogga från läsplattan. So far so good verkar det som... ;)

Sen jag skrev sist känns förkylningen som om den håller på att dra sig tillbaka och det blir då enklare att hantera gravidkrämporna. Även om det fortfarande inte känns ok att det gör ont i skinkan mest hela tiden.

Min målsättning den här veckan är att försöka prioritera mitt välmående framför framdrift på jobbet... Kan bli lättare sagt än gjort... Blev iaf klar med en gammal "surdeg" i fredags, vilket känns väldigt bra. ;)

Pest eller kolera...

Nu har jag gravidkrämpor så det räcker... det är ingenting om man jämför med en del andra men en herrans massa mer än jag hade när jag var gravid förra gången.

Har ju som bekant haft lite problem med fogarna och därför använt foglossningsbälte. Bältet har dock som det verkar bidragit till att klämma ihop något i ena skinkan som gör att det blixtrar av smärta så fort jag rör mig.

Så nu får jag välja på att ha lite konstant besvär av fogarna när jag rör mig oförsiktigt eller en blixtrande smärta i ena skinkan när jag reser mig (och gör lite andra blandade rörelser).

För tillfället gör jag ett försök att inte ha foglossningsbältet och testar om fogarna håller ihop ändå och smärtan släpper i skinkan.

Kombinerat med absurt mycket att göra på jobbet och en halsinfektion så har detta bidragit till ett ganska dassigt humör i veckan...

The joys of parenthood...

Adrian har ju som sagt varit lite förkyld nyligen och det var ju då inte helt oväntat att nattsömnen skulle störas. Eftersom föräldrarna i den här familjen är så trötta mitt i natten så accepterade vi att Adrian sov hos oss från 3-tiden eller vad nu klockan var när han kom in. Problemet är ju nu att han fortsatt med det efter tillfrisknandet.

Igår bestämde jag mig för att det nu var dags att köra avvänjning igen... Så inatt när Adrian kom in så sa jag att "Nej - du får sova i din säng, vännen". Han accepterade det utan problem men ville ju givetvis ha sällskap. Så jag följde med och låg hos honom tills han somnade. Här gjorde jag en mycket taktisk miss - jag låg med rumpan mot väggen. Jag blev därför ordentligt kall om ändalykten. När Adrian sen somnat ordentligt och jag gick tillbaka till min egen säng så kunde jag inte somna för att jag frös om rumpan... ;)

Nåväl - jag somnade ju om så småningom och Adrian sov till strax innan 6 eller så (tror jag). Så nu gäller det att behålla orken för att köra vidare på återbördandet till barnets säng framöver. ;)

Magbild 29+6

Som jag konstaterat förut så hör det lite till att man visar upp sin mage när man bloggar som gravid.

Magen med Mini2012 i vecka 29+6



Och om man bara jämför bildmaterial så är inte skillnaden jättestor mot förra gången, men det är lite svårt att avgöra...

Den största skillnaden tycker jag egentligen är omgivningens reaktioner - förra graviditeten så sa "alla" att jag var så liten och när jag kommit fram till beräknat datum så var många förvånade över att jag faktiskt var på sluttampen. Den här gången upplever jag att jag får fler kommentarer om att jag börjar bli stor (av varierande artighetsgrad... ;) ).

Slö, slapp och allmänt dåsig... ;)

Den här helgen har gått i lathetens tecken - förutom då att vi bjudit in grannfamiljen på middag igår kväll. Men i övrigt har vi tagit det väldigt lugnt. Det är den hastighet som funkar för mig nuförtiden...

Gårdagens bjudmat bestod i Ugnsbakad lax på saltbädd, potatismos och romsås. Mycket uppskattat även om en av gästerna föredrog Adrians leksaker framför maten och sen när det var avdukat kom på att han nog var lite hungrig trots allt... ;)

(Och för er uppmärksamma läsare så var det ungefär samma mat som bjöds på den här helgen som vi festade loss på förra helgen - och det berodde helt enkelt på att extrapriset på färsk hel laxfilé höll i sig så vi köpte en till ;) ).

Även om det är lite jobb att skala närmare 2 kg potatis för att det ska räcka till 8 personer så är det värt det flera gånger om när det blir så gott! Nu hade jag lite blomkål kvar som jag blandade i också och det ger lite annan touch på moset. Supergott och speciellt den gästande 2,5-åringen visade stor uppskattning. :) Dessutom hjälpte Adrian till att vispa moset med elvispen - han vill gärna hjälpa till i köket men jag tycker ofta att det är lite för mycket stress kopplat till det med vassa knivar och varma plattor. Nu fick han dock hjälpa till med elvispen och det var väldigt uppskattat! (Likaså när det det körs stavmixer, matberedare, degblandare och annat som involverar knappar... ;) )

Imorgon är det måndag och jobb igen - men den här veckan blir lite speciell och det blir sannolikt bara en dag på kontoret - sysselsätter mig med lite andra grejer, bl.a. ska jag företräda jobbet på aktivitet a la "jobbmässa". Ser framemot det för det brukar innebära en chans att träffa kursare från utbildningen och före detta arbetskamrater.

Och över nästa helg drar jag iväg på jobbgrejer söderöver fredag och måndag och passar på att hälsa på vänner däremellan.

Det gäller att ta det lugnt eller? ;)

29+4

Helt ofattbart att det redan gått 4 veckor sedan jag var hos barnmorskan sist - idag var det hursomhelst dags igen. Värdena såg bra ut och jag mår mestadels bra. Men gårdagen var tung med sömnbrist från Adrians nattliga äventyr under helgen och flera frustrerande småsaker som inte gick så bra på jobbet... Mötte grannen på väg hem från tåget som såg att jag inte var på topp och bjöd in oss på kvällsmat i form av ugnspannkaka - fruktansvärt välkommet att slippa den delen av gårdagskvällen.

Nu har jag bjudit igen så på lördag ska vi testa på att ha en tvåbarnsfamilj på middag... det går säkert bra - eller vad tror ni? ;)

Tillbaka till barnmorskekontrollen - värdena såg som sagt bra ut men om både den här mätningen av livmodern och den som hon gjorde förra gången stämmer så har magen vuxit på sig ganska bra... ;) Jag börjar ju känna mig ganska rund så det är väl som det ska vara.

Har ju som bekant hittat journalen från förra graviditeten och jämför friskt uppgifterna. Generellt är det ganska lika - den här bebisen verkar ha något långsammare hjärtljud men i övrigt så verkar diverse mätdata vara likvärdiga.

Funderar på en liten vadslagningspool om kön, vikt, längd och givetvis när bebisen tänker titta fram... återkommer om detta... ;)

Dagisvirus

Så var då säsongens första dagisvirus här på riktigt... senaste dagarnas matthet hos lilleman blev inatt 39 graders feber och sömnlöshet (för hela familjen).

Jag somnade lite efter 23 igår kväll, vid 01 vaknade Adrian och kom in till oss. Tror att han sa att han var sjuk... Sen kunde han hursomhelst inte somna om och inte förrän efter en stund insåg jag att han hade feber och att det kanske skulle bli lättare att somna om med Alvedon i kroppen...

Vid 3-snåret skickade jag M att lägga sig i Adrians säng så att någon av oss fick sova i alla fall. Vid 5-tiden gick jag och Adrian upp - utan att någon av oss somnat om sen 01. Inte förrän vid halv åtta nu på morgonen somnade unge herrn om i soffan framför barnprogrammen. Gick och väckte M som fick bära in Adrian i vår säng igen.

Själv fick jag äntligen sova en stund till mellan 8 och 10:30, men vi kan väl säga så här... jag känner mig inte helt utvilad och laddad för en eftermiddag själv med Adrian när M åker på hockey...

v 28+6

Hur mår då jag och fripassageraren i magen för tillfället? Fripassageraren verkar må bra och sprattlar och har sig. Och mamman mår ganska bra faktiskt. Så länge jag kommer ihåg att inte överanstränga bäckenet. Men det märks att när jag stressar på jobbet så är toleransen lägre för gravidsymtomen... inte så konstigt men lite frustrerande. Det blir ju en väldigt tydlig signal att jag måste stressa ner och ta det lugnt.

På tisdag är det dags för barnmorskebesök igen. Ska bli spännande att se om jag fortfarande följer Adrian-graviditeten i tillväxt osv. ;) Det enda som saknas nu är den väldigt tydliga hormonranden på magen som jag hade med Adrian. :)

Har än så länge bara enstaka tillfällen med halsbränna, har fortfarande gott om utrymme för lungorna och sover bra på nätterna (så länge Adrian sover). Men jag är generellt ganska trött och har som sagt lite besvär från fogarna.

Sammanfattningsvis har jag även den här gången en ganska bra graviditet. På något sätt får det mig ännu mer säker på att vi kommer att passera BF med god marginal. ;)

Trevlig helg på er!

Fredagsmys

Sitter här med datorn i knäet i soffan, Adrian sitter bredvid med iPaden i högsta hugg. Just nu är det Hurra för Kalle som visas. Vi har ganska nyligen avslutat middagen i form av ugnsbakad lax på saltbädd med pressad potatis+morot+blomkål och romsås följt av varsin liten strut från Hemglassbilen. Smaskens!

Adrian har varit hemma från dagis några dagar, inte vidare värst jättesjuk men lite hängig och inte sitt vanliga yrvädershumör. Och så hostas det en del. Hoppas att han piggat på sig ordentligt till på måndag.

Jag har haft en ganska frustrerande vecka på jobbet men idag var det två superbra grejer som gick i rätt riktning. Förhoppningen är nu att dessa grejer gör att mina frustrationsmoment från den här veckan därför är borta nästa vecka! :)

Dessutom har jag varit och handlat smågodis som jag och M plockar fram när Adrian somnat ikväll... myyyys :)

Gaaah!

Adrian har lärt sig tända eld på tändstickor... Förhoppningsvis ligger alla tändstickor vi har här hemma utom räckhåll - men man måste ju också få fram budskapet att det är något man BARA får göra om man har någon vuxen med sig... GAAAH!

Ensam söndag!

Sambon tog lite oplanerat med sig Adrian till farfar idag vilket gör att jag fick några timmar för mig själv hemma idag. Så skönt. Lite Wordfeud på ipaden, lite bloggande efter långt uppehåll och en seriös fundering på att ta mig ett bad så här mitt på förmiddagen. Rigga upp datorn med en feelgood-film och det är bara att slappna av i Cherry Blossom-doftande bubblor sen... Låter ännu mer lockande nu faktiskt... ska bara räkna ut vad jag ska sätta på för film... :)

För er som kommer ihåg så fick ju jag en liten turkos leklåda i födelsedagspresent i våras. Jag spelade ganska mycket på tåget till en början men allteftersom det blev ljusare på dagarna så blev det lite knepigt att se ordentligt på skärmen när man spelade på tåget så dosan blev liggande ganska länge. Men nu - nu är det ju mörkt både när jag åker till och från jobbet vissa dagar. Så nu blir det spela av igen. Men en sak som gjorde mig lite irriterad var nu när jag började kolla lite vad som är nytt till lådan och så igen konstaterade att den nu släppts i en ny färg - alldeles fantastiskt fin röd! Varför gjorde man inte det från början? Den turkosa jag har är jättefin - men den röda... mmm... det hade varit läckert... Dumma TV-spelstillverkare - kunde ni inte släppt den röda på en gång! :P

För att återgå till dagens planer - i eftermiddag ska jag hjälpa en vän att flyttpacka. Det blir lite komiskt för jag är ju som bekant lite otymplig och hon har stukat tummen vilket gör att det väl blir så där effektivt... ;) Men vi får i alla fall tillfälle att träffas! Och det är inte fy skam! :)

Tiden går...

Det går så fort framåt att jag knappt hinner med i svängarna. Magen växer så det knakar men faktiskt inte så mycket som jag först upplevde. Rotade fram min journal från förra graviditeten och kan konstatera att jag är nästan precis lika stor som jag var då vid samma tidpunkt - lite skumt eller hur?

Tyckte att det var så himla mycket att jag gått upp 8 kg från inskrivningen till besöket i vecka 25+3 den här gången, men förra gången hade jag också gått upp 8 kg från inskrivningen till i vecka 24+4 (tror jag det var). SF-måttet var också i stort sett samma. Lite häftigt att det är så lika eller hur?

Konstigt då att jag känner mig så himla stor den här gången... ;) Undrar om det har att göra med att jag har mer besvär från bäckenet och liknande? Att det då känns som att det ligger mer belastning på bäckenet trots att det egentligen inte gör det? Och så är det helt klart mer slitsamt att vara gravid när man redan har barn. *punkt* Dessutom spelar det in att jag förra gången hade 15 min promenad till jobbet och nu pendlar 1,5 timme...

Så här ligger jag hursomhelst till nu:
Du är i vecka 29.
Du har gått 28 fulla veckor och 0 fulla dagar (v28+0).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Lör 14 jan 2012
Du har 83 dagar kvar till beräknad förlossning.

(Observera att ni som börjar fråga redan 1/1 (eller ännu tidigare gud förbjude) om det kommit någon bebis ännu kommer att strykas ur bekantskapslistan för vi vet ju nu sedan tidigare erfarenheter att beräknat datum infaller tidigare än bebisens födelsedag i den här familjen... ;) )

Bälte lånat

Nu har jag fått hem och börjat använda det lånade foglossningsbältet. Och jag tror faktiskt att det spelar roll. Det i kombination med att jag försöker korta steglängden, undvika att lägga benen i kors, inte lyfta Adrian osv.

Så just nu har jag hopp om att kunna fungera hela graviditeten - igår kväll var det inte lika mycket så. Jag är trött och varje steg jag tar känns obehagligt... Men som sagt - idag känns det bättre!

Ska ju egentligen inte skriva så mycket om jobb här men vill bara säga att jag idag haft första avstämningsmötet med min nya chef och det känns väldigt bra. Att ventilera frågor som surrar runt i arbetshjärnan är verkligen ett bra sätt för mig att strukturera tankarna. Jag trivdes väldigt bra med min förra chef också, men jag tror faktiskt att detta har potential att bli ännu bättre!

BM-kontroll 1

Så var det dags igen då för den här följetongen - hur fortskrider egentligen Sofies graviditet den här gången? ;) Jag var tidigt på plats idag för kontrollen. Lämnade Adrian som vanligt men tog lite tid på mig att gå igenom torkskåpen på dagis osv, kl 8:30 var jag utanför vårdcentralen och då var det ju lite fånigt att åka hem för att sen komma tillbaka en halvtimme senare.

Gick in och anmälde mig, slog mig ner med en tidning i väntrummet och så tog det några minuter innan jobbtelefonen ringde... Kollade vem det var och bestämde mig för att svara. Nu hann jag prata i säkert 2 minuter innan undersköterskan ropade in mig till provtagning (20 minuter innan min inbokade kontroll!) - slängde iallafall mer eller mindre på luren då och lovade att ringa upp när jag var klar. ;)

Provtagningen visade hursomhelst bra värden.
Blodtrycket 119/66
Blodvärdet 139 (utan järntillskott!!!)
Vikten +8kg (ok - kanske inte bra egentligen men ingen katastrof)
Blodsockret var bra (vet inte riktigt vad värdet var)
SF-måttet 24
Fosterljuden var stabila och lokaliserade till nedre högra delen av magen (där det ofta buffar)

Satt sen i väntrummet tills barnmorskan var ledig. Hon frågade lite hur jag mådde och vi pratade lite om känningarna jag har i bäckenet, barnmorskans förslag var att skaffa mig ett stödbälte för att hålla besvären på en låg nivå - verkar ju rimligt. Slängde ut en förfrågan på Facebook och genast fick jag låna tre foglossningsbälten och erbjudande om att köpa ett :).

Nu ska jag se om jag hittar min journal från förra graviditeten så jag kan jämföra data :)

Barnloppis-säsong!

Här i stan är det poppis med barnloppis (där man alltså köper barnsaker - inte barn) och förutom den som inträffar en lördag i månaden och man säljer sina grejer själv så anordnas flera stycken loppisar i ett annat format. Och där är det ett tillfälle per termin och loppis som gäller.

Dessa andra loppisar går till som så att man anmäler om man vill lämna in grejer att sälja, märker upp enligt anvisning och sen sorterar engagerade personer upp kläderna/grejerna. Detta gör att när sen vi som vill handla kommer så är det sorterat per storlek och man plockar på sig det man vill ha, går till kassan och betalar. Hur smidigt som helst!

Idag var första loppisen för hösten och nästa lördag är det dags igen. Inför idag hade jag skrivit ihop en liten "shoppinglista" och bestämt mig för att försöka att hålla mig under 500 kr. Jag höll mig i stort till bägge grejerna! :)

Vad hittade jag då för fynd idag? Till Adrian blev det ett par vinterkängor för 30 kr (svarta och gula till pappa M:s stora glädje), byxor och tröjor. Och till bebisen fick jag bland annat tag på en sovpåse (mest om det är så där kallt i vinter igen), några byxor med fötter men tyvärr inga omlottbodysar som jag hoppats på. Så det sistnämnda står överst på shoppinglistan till nästa vecka :). (Och eventuellt en babysitter...)

Vad det gäller bebisen så är det för övrigt ganska livat men inte så det är besvärande och på tisdag är det dags för första kontrollen hos barnmorskan! Ska bli mysigt!

Periodare

Nu har det gått ett tag sen jag tog mig tid att blogga, så blir det ibland. Det har varit väldigt mycket på jobbet på sistone, så mycket att jag engagerat Adrians morbror i dagishämtning för att inte behöva känna att jag måste rusa från jobbet (det gör jag ju givetvis ändå - men lite senare än annars...)

Vi började med att morbror med sambo kom hit i onsdags kväll för att ge Adrian lite färskare minne av vad de är för filurer egentligen. Det gick bra även om han var lite skeptisk till en början... ;) Sen slappnade han av och hade ganska roligt. Sen fick morbror gå och hämta på dagis i fredags och så mötte jag upp på lekplatsen efteråt. Och nu igen igår hämtade morbror - tog hem Adrian och fixade kvällsmat. Så jag kom hem till en överlycklig Adrian och lagom till maten var klar. Bland det första Adrian sa till mig när jag kom hem var att "morbror" (morbrors namn i stort sett rätt sagt) kom hem med honom. Sötnosen!

Det börjar för övrigt lossna ordentligt med snackandet - mycket nya ord hela tiden. Så gott som varje dag hör vi honom säga något som han inte riktigt sagt tidigare. Jättespännande!

Nu blir jag lockad av M med NCIS och mys i soffan! Vidare bloggande vid senare tillfälle. Kram på er!

Skengravid?

M envisas med att hävda att jag är skengravid, och senaste veckan är det nästan så att jag trott på honom... Jag har mått väldigt bra, lite trött och humöret växlar blixtrande snabbt åt massor av olika håll, men inga direkta fysiska krämpor som besvärar.

Jag kommer på mig själv när folk frågar hur det är med mig att tänka "menar du något speciellt, eller?" och att nästan bli förvånad när jag får syn på magen emellanåt... Hmm...

Men jag kör stenhårt med stödstrumpor nuförtiden, kan inte gå så himla fort utan att få sammandragningar och får akutknip i magen om jag blir hungrig. Så givetvis har jag gravidsymtom, jag reflekterar bara inte över dem så himla mycket för tillfället...

Kan det vara psykologiskt? Jag orkar inte riktigt ta till mig att vi har en liten illbatting till på gång? ;)

Udda vecka

I vanliga fall så har vi ju vår veckorutin som bygger på att jag har lämning och hämtning mina två hemmajobbardagar varje vecka eftersom jag pendlar och M jobbar precis vid dagis. Men den här veckan var planen att M skulle på kurs i huvudstaden, så hur bär vi oss åt då? Speciellt när det kombineras med att jag har heldagskonferens med kvällsaktivitet en dag... Lite fixande och trixande behövs ju då. Tack och lov för farmor och farfar säger jag bara! Fantastiskt smidigt att man kan få sån hjälp!

I helgen kommer morfar på besök för att göra veckan ännu lite mer annorlunda. :)

Fick för övrigt veta på dagis igår att Adrian inte är så poppis bland de andra barnen eftersom han ganska systematiskt börjat testa var gränserna går i hur man kan bete sig mot andra barn... Det var mysigare i somras när han kramade alla ungar han stötte på tyckte jag... Men det var kanske steg 1 i den utvecklingen?

Wordfeud

Helt galet roligt och beroendeframkallande är mitt omdöme om Wordfeud, denna lilla programvara som förra veckan hittade in på vår surfplatta...

Wordfeud är en Scrabble/Alfapet-variant där man kan slumpa fram motståndare och ha upp till 30 spel på gång samtidigt! Riktigt så många tror jag inte jag klarar av att hålla igång samtidigt, men 5-6 stycken går bra. Eftersom man dessutom har upp till 72 timmars betänketid så blir det ju inte jättehögt tempo hela tiden... ;)

Ärligt talat är det så att jag överväger om jag kanske skulle ha en smartphone trots allt så att jag kan spela på tåget... Nåväl - vi får väl se hur beroende jag är, jag kanske klarar att bara spela en stund på kvällen och ibland en stund på morgonen? ;)

Om någon av mina läsare är sugen på en match så maila ert användarnamn så bjuder jag strax in :).

Är det inte den ena så är det den andra... ;)

Adrian sover ju som bekant inte riktigt så mycket på nätterna som vi vill - senaste veckan har det dock gått åt rätt håll mestadels och jag har fått ställa väckarklockan för att vara säker på att komma iväg till jobbet. Tror ni då inte att jag idag inser varför jag ändå vaknar så jäkla tidigt? Jo förutom att graviditeten för med sig tidiga besök på toa så är det någon därinne som ligger och gymnastiserar vid halv fem på morgonen! Seriöst - kommer vi få en lika morgonpigg unge till? ;)

Idag är det äntligen dags att få träffa lilla E som föddes för två veckor sedan! Ska bli så roligt att träffa E med nyblivna föräldrar! Har lovat att ta med mig bärselen så att de får prova hur det känns. Ska se om jag hittar anvisningen för hur man får i barnet också...

I övrigt ska vi försöka ta det lite lugnt i helgen och övertyga Adrian om att han vill bli klippt. Vet inte riktigt vilken strategi vi ska använda, första trimningen med maskinen i sommar var det ju han som tog initiativ till, men nu... han är inte riktigt lika intresserad kan vi säga.

Ha en bra helg!

Nystart på simskolan

Vår väldigt omtyckta simlärare Cia från förra terminen skulle tyvärr byta undervisningsdag och bassäng till den här terminen och vi fick därför tillbaka Peter som vi haft som vikarie emellanåt tidigare.

Han är precis som Cia (som lärde upp honom) naturlig med barnen, generellt jätteduktig och omtyckt av Adrian. Så det känns jättebra. Nu har vi inte simmat särskilt mycket i sommar, knappt något alls faktiskt så jag var lite fundersam på hur Adrian skulle tycka att det var. Men det fanns ingen som helst anledning till oro - han visste precis var vi skulle, var vi skulle gå in och var vi skulle byta om.

Adrian är ju generellt vatten-glad och tyckte att det var jätteroligt att vara tillbaka i bassängen. Han till och med hoppade från flytmattan - något han inte alls tyckt om tidigare (men gjorde några gånger i slutet av förra terminen) - den här gången var det stort smil. Roligaste grejen för mamma var dock när vi satt på flytringarna om armarna och han satte av med en väldans fart - när vi kommit längst bort i bassängen så tittade han lite bekymrat på mig och sa något som jag efter en liten stund tolkade till att han frågade om inte mamma skulle ha ringar på armarna också. :D

Västkustsvirus och jobbstart

Precis som när vi var hos mormor och morfar förra gången så fick jag med mig ett förkylningsvirus hem... ovanligt luriga virus därnere på västkusten tror jag. Även om det är tradigt att vara förkyld så känner jag att symtomen ändå så att säga tickar på. Jag började med halsont, därefter följde hosta, rinnsnuva, nästäppa och ja... ungefär där är vi idag. Så jag har en viss förhoppning om att det mesta av själva förkylningen ska släppa framåt helgen.

Igår var första dagen på jobbet efter semestern och jag kände att det var lika bra att vara helt öppen med graviditeten från och med nu så att ingen behöver undra och inte våga fråga. Det kan ju varit så att jag bara ätit alldeles för mycket på semestern. ;) Så jag bakade lite chokladmuffins och bjöd på "Jag är gravid"-fika. Mycket uppskattat! :) Precis som när jag offentliggjorde mig förra gången så var reaktionerna alltifrån "Nähä!" till "Det var väl det jag trodde!".

Eftersom M har semester en vecka till så åkte han och Adrian till farmor och farfar igår och stannade över natten. Det innebar att jag fick möjlighet att sova ut ordentligt - så då slog jag till med 10 timmar! Gud så skönt, men oj så paff jag var när jag tittade på klockan... Så himla skönt att kunna jobba hemifrån. ;)

Besök hos morföräldrarna

Förra veckan åkte jag och Adrian hela vägen ner till Kungsbacka för att hälsa på morföräldrarna. Resan gick med tåg - Uppsala - Stockholm - Göteborg - Kungsbacka. Allt som allt tar resan ungefär 5 timmar och jag var minst sagt lite fundersam på hur det skulle gå med min lille sprattelkalle. Barnafadern kläckte dock ur sig idén om en läsplatta precis i tid för att beställa en, få den hemlevererad och tanka över lite barnTV innan avfärd.

Det var inte något annat än succé! Nedresan gick hur bra som helst förutom att Adrian somnade på den sista lilla biten mellan Göteborg och Kungsbacka, men det gick bra ändå. Han vaknade knappt ens till när jag lyfte över honom i den väntande bilen.
Veckan hos morföräldrarna bjöd på mycket spännande grejer, Universeum, stranden med krabbfiske, plocka smultron, vinbär och björnbär, Adrian gjorde även ett försök att "kittla skator" och försökte leja morfar att hjälpa till... ;) Helt oförståeligt nog så flög skatorna iväg innan Adrian ens kom i närheten... ;)

På hemresan var inte läsplattan fullt lika trollbindande hela vägen, unge herrn ledsnade lite på utbudet och blev också ganska trött. Tröttheten glömdes dock snart bort när pappa kom och mötte oss på perrongen. :)

Så var det dags igen... ;)

Det sägs ju att en bild säger 1000 ord... ;) Så jag nöjer mig med att tillägga att bilden togs igår och beräknad leverans är i januari 2012. :)

Framtida sporthjälte?

Adrian visade stort intresse för pappas innebandyklubba så vi begav oss till affären och införskaffade sånt material i mer passande storlek. Adrian älskar dessa! Men han har lite konstiga egenheter - han envisas med att ha cykelhjälmen på sig när han spelar (helst ska alla andra som också spelar också ha cykelhjälm). Och sen som en total överraskning för oss så har han utformat en målgörardans... ;) Se och le! Jag blev så himla paff att jag skrattade så jag grät, men då var jag också ganska trött...

Litet matlureri ;)

Mina pojkar är inte så förtjusta i broccoli, men det är jag. Så då får man ju försöka peta i det på olika sätt så att åtminstone jag får njuta... ;) Idag gjorde jag pasta med skinksås och tänkte att det vore ju himla gott med broccoli i också... Hmm... Eftersom jag var ensam i köket (inte M hängande över axeln) så bestämde jag mig för att koka upp lite broccoli, mixa den och blanda i såsen.

Jag var lite osäker på om jag varit tillräckligt diskret, men M åt med god aptit och tog om. Då kunde jag inte hålla mig och frågade: "Du vet att du tar om av broccoli, va?" Fick inte världens vänligaste blick tillbaka... Men han var ju tvungen att erkänna att det var ganska gott... Hihi!

Adrian äter överhuvudtaget inte särskilt mycket nuförtiden... han har ju varit generellt ganska matglad innan men nu äter han ganska lite överlag. Nåväl, han äter väl när han är hungrig? Han har ju lite reserver att ta av för tillfället... ;)

Däremot fick Adrian hjälpa till att göra smulpaj som vi åt till efterrätt - det var mer populärt än pasta... Både att göra den och att äta den.

Oväntat BF!

Igår eftermiddag åkte vi ut till M:s föräldrar för lite hjälp från farföräldrarna eftersom föräldrarna var så himla trötta - det föreslogs glatt "Men, ska han inte stanna kvar här inatt då?". Ja varför i hela friden inte, vi behöver lite vuxentid och möjlighet att ligga kvar i sängen tills vi vill gå upp... Sagt och gjort, vi stannade en stund, fick kvällsmat och åkte sedan hem och tillbringade kvällen i soffan med TV-serien Suits som verkar helt OK (och bakgrundsackompanjemang från Reggae-festivalen...)

Imorse vaknade jag/vi visserligen ganska tidigt, men man fick iaf ligga kvar i sängen tills frukost blev ett tvång. :)

Stort tack till farmor och farfar!

Utebad!

I onsdags var det lite träff med "mammagruppen" hemma hos polaren E. Det var poolparty med korv och bröd som bjöds. Fullständig succé! Fast vattnet i poolen var lite i svalaste laget vilket gjorde att Adrian helst bara gick och hämtade vatten och vattnade omkringliggande buskar, blommor och gräsmatta. Men roligt hade han och utmattad blev han. ;) Det är roligt att se hur de jämngamla barnen i vissa delar beter sig på i stort sett samma sätt och att andra saker är helt olika! Och så fick vi ju träffa E:s lillebror igen som precis blivit 6 månader och som är en riktigt bastant liten en! ;)

Adrian får sig en dusch av A

Igår var det dags för annat äventyr, jag och Adrian tog bussen till farmor och farfar och besökte bl.a. badplatsen inte så långt därifrån. Adrian var lite skeptisk till vattnet först trots att det inte var fullt lika kallt som i kompisen E:s pool i onsdags. Men sen när han insåg att man fick plaska och skvätta vatten så var det väldigt roligt, så roligt att man till och med ville simma lite med mammas hjälp. Men framförallt ville man skvätta vatten! :)

Adrian simmar med mamma

Semester!

Adrian firade in mammas semester med att sova till 6 - alltid något, jag föreslog 7 igår kväll, men men... ;)

Det är egentligen fascinerande hur slut en 2-åring kan köra på en 30-årig mamma... Om man vore smart skulle man ju ta chansen att vila när ungen sover - nej istället traskar man ut i solgasset mitt på dagen och dödar de stackars fötterna...

Imorgon får ungen sova inne och sen går vi ut på äventyr. Såg att Barista har sin sommardryck Frappista på menyn igen. För er som besökt Starbucks så kanske det ringer lite bekant - klar kopia av Frappucino därifrån. ;) Men eftersom Starbucks inte finns tillgängligt får man ta kopian som bjuds. Såg bl.a. att de hade Chai-smak - måste ju bli typ is-Chai-Latte, låter mycket gott tycker jag. Så någon av dagarna i veckan så går vi till Barista och äter mellis. :)

Nu ska jag lägga mig med en bok i sängen och vila fötterna medan det är barn-TV för Adrian en stund... Kram på er!

Energikick

I helgen hade vi något av en slapparhelg i hemmets lugna vrå. Fast jag fick ett ryck och satte igång att baka bröd för första gången på evigheter. Det är ju så roligt! Borde nog prioritera upp sådan aktivitet mera.

Hursomhelst så hade jag ingen jäst hemma och bad M passa på att köpa jäst när han skulle ut en vända. Så kom han tillbaka och lade fram sina inköp: 2 pkt vanlig jäst, 2 pkt jäst för söta degar och 1 påse jäsblandning (typ torrjäst). Han tyckte att jag varit lite ospecifik i min förfrågan och därför tagit lite av varje så att något säkert blev rätt... ;)

Så nu måste jag ju baka mera närmsta tiden så att jag använder upp jästen. Och eftersom jag bara jobbar denna veckan också och sedan har semester i 3 veckor så känns det helt ok! :)

Och brödet blev riktigt gott - tycker iallafall jag. :) (Gjorde "Knubbiga limpor" enligt receptet på Fiberhavregrynsförpackningen).

Matlådor i massor

Jag har en helt fantastisk lunchrestaurang på jobbet - men de bestämde sig för att slipa golvet i restaurangen och lägga om golvet i köket i sommar. Så då får man antingen köpa en inte fullt så prisvärd sallad i caféet, gå ut och äta, handla på den närbelägna butiken eller ta med matlåda. Mest prisvärt av de alternativen är ju givetvis matlåda.

Så den här veckan har jag försökt att laga lite mat för omväxlings skull... och dessutom laga så att det blir över när vi äter. Så nu har vi både pasta och köttfärssås, fiskgryta och currykyckling med ris tillgängligt inför veckan som kommer. Känner mig mycket nöjd med matlagningsprestationerna. :)

Allt ligger i tajmingen

Adrian har sovit väldigt oroligt på nätterna på sistone och M har gentlemannamässigt erbjudit sig att sova i soffan så att han hinner fånga upp plutten innan han kommer in och väcker mig. (Jag har varit så trött av dessa nattliga besök att jag inte vetat vart jag ska ta vägen).

Hursomhelst gör ju detta att jag när jag fått sova hela natten har lite mer energi för morgonens vildbase. Igår bestämde jag mig för att vi (jag och A) skulle gå iväg till biblioteket lagom till att de öppnar vid 11, lämna tillbaka lite böcker, låna lite nya böcker, leka på småbarnsavdelningen, äta lunch på caféet och sen att jag kanske skulle få gå in i någon affär när Adrian somnat i vagnen på vägen hem). Adrian blir ju fortfarande väldigt trött mitt på dagen och det är därför en fråga om lyckad tajming om man ska få honom att hålla sig vaken i vagnen vid "rätt" tillfälle mitt på dagen...

Det började ganska bra, Adrian var med på noterna, det var OK att åka lite vagn, något som inte alltid är självklart nuförtiden. Men så precis när vi kommer fram till bibliotekskvarteret träffar jag på en gammal jobbarkompis - man vill ju säga hej eftersom det var så länge sedan vi sågs och så vidare. Så vi stod och pratade en stund om vad vi gör idag, gemensamma bekanta osv. Adrian den lilla apan sätter sig tillrätta i vagnen och försöker somna... hmm... inte mammas plan - först leka och mat sen sova...

Men lyckligtvis hann han inte somna så vi gick in på biblioteket, Adrian hjälpte mig att lämna tillbaka böckerna och sen tog vi hissen ner till småbarnsavdelningen. Vi hittade några böcker till Adrian (bland annat en som illustrerar användningen av pottan... ) och lekte en stund. Sen var mamma elak och avbröt leken för att göra tid för mat. Adrian fick pannkakor med sylt och grädde och var därför inte så ledsen över den avbrutna leken särskilt länge.

Och så var det dags att krypa ner i vagnen, och innan vi lämnade biblioteket ville ju mamma ha lite böcker till sig också. Fruktansvärt långtråkiga minuter för en 2-åring medan mamma letade. Sen gick vi ner på stan och när vi kommit till Stora torget tänkte jag att "nu har han nog somnat", precis då går vi förbi några hundar som skäller och jag hör inifrån vagnen "ovvar!"... Inte riktigt somnat med andra ord. Men sen måste han somnat på studs för när jag tittade till honom några minuter senare när jag kom inom synhåll för butiken jag siktat in mig på så var utslagen. Så jag fick gå och shoppa lite till mig själv (något jag inte gjort på ganska länge) och blev riktigt nöjd.

Sen var planen att han bara skulle få sova 45 minuter så vi hann ganska precis hem innan det var dags för väckning. Inte alls poppis, han kurade ihop sig hos pappa i soffan och försökte somna om - tills jag tog till det hemliga vapnet - russin! Då gick det att hålla sig vaken. :)

Men sen var han ganska gnällig igår eftermiddag... men vi vet inte riktigt hur vi annars ska tackla nattsömnen - om han får sova mindre på dagen borde ju sömnbehovet på natten vara större?

För övrigt hände något av ett mirakel igår kväll - han åt med god aptit mammas lagade mat... har inte hänt ofta på sistone. På dagis äter han som en häst - men hemma verkar han inte ha mycket till aptit. (Läste dock i intervju med Mat-Tina i SJ:s Kupé-tidning häromdagen att hennes barn inte äter hennes mat heller, så det känns inte så farligt längre... ;) )

Kram på er!

Sommartrött

Jag önskar att jag kunde skylla blogguppehållet på att jag haft så mycket att göra och inte hunnit - men framför allt har jag varit så himla trött!

Vi var och hälsade på hos mina föräldrar i veckan innan midsommar och körde även en vända om mina mor- och farföräldrar. Men lagom till vi skulle åka hem fångade jag en förkylning som höll i sig en dryg vecka och sen vägrat släppa greppet helt. Halsen och näsan är fortfarande lite i olag. Och det blir inte bättre av att sitta på kontoret med den luft vi har där.

Adrian fick också förkylningen men verkar förutom en feberdag med närmare 40 graders feber klarat sig bättre.

Ytterligare en anledning att jag är så trött är att jag sover så illa på nätterna - bland annat på grund av att unge herrn envisas med att vakna tidigt tidigt och när han krypit upp i sängen hos oss somnar han snart om - men då kan ju inte jag somna om. :P

Vi köpte häromdagen en ny säng till Adrian med fullstorleksbädd - förhoppningen är att han ska sova bättre - men vi får väl se. Hoppet är det sista som överger människan... ;). Så nu ska sängen bara monteras också...

Trevlig sommar på er!

Salong Sofie

Jag har ju tänkt att det skulle vara så smidigt om Adrian lät mig klippa honom med maskinen så att han kunde få samma 1,5-cm-frisyr som pappa och förhoppningsvis då inte bli lika varm om huvudet. Men man vill ju gärna känna sig ganska säker på att han tänker sitta still igenom hela klippningen.

I lördags så gick han vid ett tillfälle in på lilla badrummet där klippmaskinen förvaras - öppnar lådan och ropar efter mamma. Han pekar på maskinen och på sig själv... Han kan i alla fall kommunicera även om han inte pratar så mycket... ;) Så jag kontrollerade att han menade att vi skulle klippa Adrians hår. Nick till det. Friskt vågat hälften vunnet tänkte jag... ;)

Sagt och gjort, vi satte igång med maskinen och han var så himla duktig! Satt så still som man i bästa fall kan förvänta sig av en 2-åring. När jag klippt hela bakhuvudet och ena sidan började maskinen krångla litegrann. Då var det inte heller fullt lika intressant att sitta still längre. Vi tillkallade pappa som fick vara distraktion en stund och Voilá! så var sonen färdigklippt!

Det blev så himla bra och han får ju en helt annan "look" med sån kort frisyr. Nu tog ju värmen slut lagom till att han blivit korthårig så det har varit lite svårt att bedöma om han blir mindre varm om huvudet - men vi hoppas på fler varma dagar att testa på.

En lustig sak som blev ganska tydlig nu när vi klippte ner håret är att precis vid hårfästet på hans vänstra sida av pannan så finns det en tuss med hår som är alldeles mörkt. Resten av huvudet är blont men just där är säg en kvadratcentimeter hårbotten som ger ifrån sig mörkt hår istället. Konstigt eller hur?

Nu ska jag sätta igång och jobba lite så att jag kan anse mig färdigjobbad innan lunch...  :)

Bildbevis - frisering :)

Långhelgen tillända

Nu är långhelgen slut och det är åter dags att komma igång och arbeta... i några dagar... för sen har jag/vi semester. Längtar! Men det är för min del bara en vecka innan jag återgår till jobbet under juli för att sedan ha semester på riktigt" i augusti. Ser framemot det ännu mer!

I helgen har vi förutom utflykten till Hammarskog även sprungit runt i Stadsskogen (tillsammans med ett gäng som måste ha haft svensexa... eller rollspel i någon typ av 1800-talsuniform...), cyklat till IKEA och rastat sonen där samt våldgästat farmor och farfar... ;)

IKEA-besöket var lite spännande för Adrian fick verkligen tokfnatt - sprang som en vettvilling hit och dit och kastade sig upp i sängar, myste i 2 sekunder för att sedan ila vidare till nästa säng för mys där i stället... ;) Eftersom han då uppenbarligen sprang sig trött så funderade jag när vi skulle åka hem och han skulle komma att somna i cykelstolen... det visar sig väl, tänkte vi. Och lagom till att vi rullade in på innergården slocknade pysen och mamman fick lite logistiska problem när hon försökte få med sig alla grejerna och sovande son samtidigt. Slutresultatet blev att lämna lite grejer i cykelkorgen och gå en extra gång efter att sonen lagts till rätta i sängen. (Eller pappan fick gå en gång extra... ;) ).

Sommarvarma kramar!

Friluftsdag

På dagis säger de att Adrian verkligen är i sitt esse när de är ute på skogspromenader - han kikar på allt omkring honom, visar sin goda motorik och stortrivs i allmänhet. Så vi tänkte att nu när vi är lediga flera dagar i sträck vore det väl ändå sjutton om vi inte skulle ta oss ut i naturen med sonen.

Sagt och gjort - idag drog vi iväg till Hammarskog (friluftsområde utanför Uppsala). Och Adrian tyckte att det var roligt men föräldrarna behöver nog vänja sig vid den promenadtaktik som små barn har... Vi hittade kottar, pinnar och annat roligt. Men störst succé var nog ändå fåren - Adrian försökte tvinga på dem sina egenplockade maskrosblad. Tackorna var måttligt imponerade men lammen käkade glatt på. (Även när matarens reaktion var att skrika av skratt).

Så det kommer att bli fler gånger, men vi kommer att göra om strategin lite inför nästa tillfälle... ;)

Det största problemet med dagens utflykt var att eftermiddagsluren blev helt fel. Adrian somnade i bilen och när pappa lyfte ur honom vaknade han till och eftersom pappa inte kom på att han inte hade någon lägenhetsnyckel förrän han kom fram till huset så fanns det heller ingen möjlighet att söva om sonen. Så kanske att Adrian sovit 25 minuter idag... Kvällen blir minst sagt spännande...

Var var då mamman kan man ju undra - jo mamman var på flyttrea på den närbelägna leksaksbutiken. 40 % på allt i butiken eftersom de ska flytta till andra sidan stan. Så jag shoppade på mig några saker till Adrian men framförallt lite framtida presenter att ha till handa...

Tvätteri tvättera...

Det är så skönt med långhelg - då kan man äntligen få tid att tvätta... :P Det finns ju ganska många andra roliga saker man kan göra när man är ledig men vi har ägnat åt oss tvätt idag... hela dagen. När man har egen tvättmaskin kan man ju köra på lite i den takt som passar... Egentligen borde man ju bli bättre på att slänga in en maskin då och då just eftersom man ju kan tvätta när som helst. Men det är lättare sagt än gjort... tydligen.

Nu kanske det inte blir panik med tvättandet förrän efter första omgången semester (midsommarveckan). Men sen vore det väl lämpligt att försöka tvätta lite grann när vi jobbar i juli för att slippa tvätta hela semestern i augusti... ;)

Adrian fick prova "nya" (loppisköpta) sandalerna idag och de var lite stora så han lyfte inte på fötterna tillräckligt utan snavade, föll och skrapade upp knäet vid dagens utelek. Inte gladaste ungen då eller... Har tvättat av det med Klorhexidin men då blev man inte populär kan jag säga. :P Nåväl - någon gång måste man ju börja med sommarknän.

Eftersom jag jobbat alldeles för mycket senaste veckorna kompar jag ledigt imorgon och tar långhelg. Känns väldigt välbehövligt faktiskt. Imorgon tänkte vi satsa på utflykt och ta med Adrian till skogen med picknick och allt. Hoppas att vädret håller i sig och att vinden minskar något... ;)

Somna själv?

Inför läggningen igår kom jag och M fram till att vi bägge börjat fundera på om inte Adrian borde börja skolas in på att somna själv... Hittills har vi suttit med tills han somnat och relativt ofta somnat själva inne hos honom också.

Så det var väl bara att sätta igång då. Jag tog nattningen igår och vi läste lite, sjöng lite och sen förklarade jag att nu går jag men att du kan somna här utan mig. Så gick jag ut och stängde dörren. Det tog säkert 2-3 sekunder innan gråten kom, vi upplevde nog inte att den var särskilt uppriktig dock. Krokodiltårar passar ganska bra... Adrian kom hursomhelt och öppnade dörren och ville ha med mig in igen - pekade på soffan bredvid spjälsängen och sa "itta är" vilket ju givetvis betyder "sitt där". :)

Jag läste en saga till, sjöng en sång och sa sedan godnatt igen. Den här gången gick jag bara utanför rummet utan att stänga dörren och satt i soffan utanför och pratade och sjöng lite med honom en stund. Han fortsatte med krokodiltårarna men det blev ganska fort uppehåll mellan gråtattackerna och utan att titta in så gissar jag att han slumrade till. När jag var relativt säker på att han somnat kikade jag in och konstaterade att han somnat på soffan bredvid spjälsängen istället för i sängen... ;) Då var nog klockan 21:05 eller så. Han fick ligga kvar där en stund innan M lyfte över honom i spjälsängen. Och sen sov han till 6:40 imorse!

Vi tror att det kan bli några gråtiga kvällar framöver men att han ganska fort kommer att inse att det inte spelar så stor roll om vi sitter bredvid när han somnar eller inte. Håll tummarna! :)

Inte så smart...

Jag har ju fått en liten leklåda (bärbart TV-spel) som jag nu använder som underhållning på mina tågresor. Det går bra och hittills har jag lyckats komma av på rätt station. Men idag gjorde jag en annan dum grej. På väg till jobbet så ville jag tillbaka till spelet så fort som möjligt efter att ha visat upp mitt månadskort för tågvärden - så istället för att lägga kortet i plånboken där jag brukar ha det så lade jag det i datorväskan.

När jag sedan skulle åka hem så tänkte jag att jag behöver ju inte ta hem datorväskan eftersom jag lämnar datorn på jobbet... Och då kom jag inte ihåg att kortet låg i väskan. Inte förrän drygt 10 minuter senare när jag efter en ganska svettig cykeltur stod utanför stationen och plockade fram plånboken. Förvirring övergick i förståelse och jag övervägde att cykla tillbaka till jobbet men bestämde mig för att ta "straffavgiften" istället.

Ikväll har vi haft övningsnattning för morbror P och tant S som ska vara barnvakt åt Adrian när vi ska gå på fasters bröllop. Både för oss och dom kändes det ganska skönt att testa läggningsproceduren en gång när vi fanns i närheten om det skulle vara något. Men det verkar ha gått väldigt bra - känns skönt!

KRAM

Fixelifix!

Det var inga problem att ha Adrian på dagis även vecka 30 - puh!

I helgen tog jag äntligen tag i det faktum att barnvagnen hade ett hjul som inte ville stanna kvar på chassit. Gick och frågade på den lokala babyaffären om det kunde tänkas att man kunde få tag på ett nytt, ja, det trodde hon nog att det skulle gå men det vore bättre om jag kom tillbaka i veckan eftersom det då fanns ordinarie personal på plats.

Så idag gick jag dit med mitt trasiga hjul och frågade. De skulle undersöka saken och återkomma till mig. Jaha. En liten stund senare ringde de från butiken och sa att tyvärr går det inte längre att få tag på just den sortens hjul som jag hade. Däremot fanns det en annan sort som motsvarar den jag var ute efter. Men då kostade hjulet 320 kr + 250 kr i frakt. Oops... lite mer än vi tänkt lägga på vår 1500-kronorsvagn kanske... Men sa hon - jag har ett set om 4 hjul här som passar till din vagn. De är inte exakt likadana men de passar på det chassit som du har. 695 kr kostar alla fyra hjulen tillsammans. Jag gick tillbaka, köpte nya hjul och gick genast hem och testade. Passar perfekt!!! Och nu rullar vagnen mjukare än på länge! :)

Kram på er! :)

Festprissarna!

Söndag kväll och ytterligare två barnkalas avbockade. Nu är det faktiskt bara Adrians 2-årskalas kvar nästa helg och M:s systers bröllop helgen efter och sen är det vilopaus för den här familjen vad det gäller festligheter ett tag.

Vädret har som ni antagligen själva märkt vänt igen. Nu är det sommar plötsligt. Jag kan ju inte klaga på det men det är lite överrumplande.

Eftersom jag bara jobbar halv dag på fredagar och dessutom hemifrån så började helgen strax efter lunchtid i fredags. Det i kombination med vädret gör att den här helgen känts ovanligt lång. ;) Men jag vet inte om jag direkt känner mig mer utvilad...

Hade ju förresten utvecklingssamtal på dagis i veckan - och han är så himla go' och glad hela tiden. Jahaja - är det sån han är sonen? Hemma visar han lite andra sidor också kan man säga. Egen vilja bland annat... Han markerar tydligt när han är missnöjd till exempel. Han blir väl helt enkelt inte missnöjd lika ofta på dagis?

Hoppas ni haft en skön och avslappnande helg i sommarvärmen! KRAM

Cykeltur

Jag glömde ju alldeles bort att tala om igår att vi varit på premiärturen på cykel! Jag fick en ny cykel i 30-årspresent och Adrian fick en cykelsits i 2-årspresent. Vi kompletterade med en hjälm till Adrian (jag har redan en) och Voilá! Premiärtur för mig och Adrian igår! Det gick bra även om Adrian inte var fullt så exalterad som jag trodde att han skulle vara. Han uppskattade dock möjligheten att kittla mig på ryggen när det glipade mellan tröja och byxor... ;)

Månadsskifte och återgång i årstiderna

Sista april är något alldeles särskilt i Uppsala, så då passade vi på att hålla M:s systers möhippa. En jättelyckad dag där den blivande bruden hade roligt mest hela tiden. (Sa hon ialla fall... ;) )

Så kom så maj och plötsligt blev det vinter igen. Kändes det iallafall som när det var ca 2 plusgrader när man gick till tåget på morgonen... *brr*

Annat spännande i veckan är att min chef ska sluta och tar istället ett pampigt jobb inom branschen. Kommer säkert att passa henne jättebra! Men för mig känns det lite småjobbigt. Det betyder ju att det kommer att rekryteras en ny chef till mig. Och det är ju inte direkt som om jag har något att säga till om i den frågan. När jag tog jobbet var det ju delvis pga att chefen är den hon är. Så vi får väl se vad som händer! Det blir säkert bra men det känns ändå lite småjobbigt... ibland... ;)

Insåg idag att jag ändrat mina semesterplaner på jobbet eftersom ingen annan verkade vilja jobba vecka 30, så då sköt jag på min semester en vecka. Problemet är ju dock att jag inte kollat av med dagis att det finns plats för Adrian vecka 30 eftersom vi anmälde honom som ledig den veckan... Oh well - det går kanske att flörta med mor- och farföräldrar och kanske en morbror eller faster? Det visar sig.

Kram på er!

Vidare firande!

Jag funderade lite på om kollegorna tänkte fira mig eftersom vi ju firade kollegan som fyllde 30 för ca två veckor sedan. Och funderingarna stannade där, och så idag så hade jag så fullt upp att göra på kontoret så jag bara körde på. En av kollegorna sa att vi var tvungna att flytta eftermiddagsmötet eftersom inte alla kunde komma, men att vi som var där skulle ha lite genomgång ändå. Jaha - det var väl inget konstigt med det. Och jag fattade inte att något var på gång förrän kollegan som höll i mötet plötsligt tyckte att vi skulle gå iväg från möteslokalen och i riktning på fikapentryt... ;)

Så fick man då åter stå i centrum när hela kontoret sjöng för mig... Undrar vilken nyans av rött mitt ansikte antog då då... Gissa vad jag fick i present då? Ett hopprep och ett presentkort på Intersport... ;) Där får man för att man frivilligt erkänner att man inte tränat aktivt sedan man blev mamma... ;)

Jag fick även en enorm blomsterkvast som jag ju ville ta med hem. Och jag cyklar till tågstationen. Och sen åker jag tåg - i rusningstrafik. Men det gick bra - jag tror inte jag dängde till någon och blommorna klarade sig ganska bra tror jag. Jättefina blommor var det för övrigt. Ska försöka fota och lägga upp bildbevis.

Kram på er!

Mitt hjärta värker...

Jag vet inte om jag nämnt tidigare att mina mammakompisar börjat poppa ur sig småsyskon? Nu fick iallafall mammakompisen L en lillebror förra veckan (efter lite dramatiska veckor för L med dödsfall i den närmaste familjen och efterföljande begravning).

Eftersom grabben var beräknad till i början av maj så blev han ju lite för tidigt född. Så de skulle stanna kvar på BB ett tag. Nu igår fick jag veta av L att lillebror är en liten go' kille med "extra allt", han har fått diagnosen Downs syndrom. L beskrev det som att livet pendlar mellan glädje och oro. Det låter rimligt. Glädje för de båda barn man har, oro för hur mycket diagnosen kommer att påverka lillebrors liv. Och hela familjens liv.

Nu måste jag ändå säga att av de vänner jag har så tror jag att den här familjen är en av dem som kommer att kunna hantera den här situationen allra bäst för hela familjens bästa. Visserligen är det säkert så att det inte går att avgöra förrän någon verkligen varit i den situationen, men förutsättningarna är bra tror jag.

Mitt hjärta värker för dem och jag hoppas kunna bidra med sånt som vänner ska bidra med när sånt här blir verkligheten man lever i.

KRAM

Varning! Mammigt värre!!!

Det är så konstigt egentligen vad för saker som kan göra ens dag när man är småbarnsförälder. Idag var det att Adrian utan större krusiduller kissade i pottan (!!!). Vi har liksom inte orkat lägga något vidare krut på potträningen men försökt att få honom att sitta på pottan emellanåt. Idag när det var dags att bada i badkaret så tyckte vi att nu vill du kanske sitta på pottan och kissa först. Jahaja, okej då. Så satte han sig och försökte trycka på lite. Verkligen försökte trycka på. Han förstår liksom poängen! Och sen efter badet igen!!!

Vi upplever ju att han förstått så mycket så länge men det känns ändå nu som att en del saker börjar klicka till på allvar. Han försöker använda lite fler olika ljud för saker och ting även om "brum"-ljudet fortfarande överskuggar allt annat.

I fredags gick ju 30-årskalaset av stapeln och det gick alldeles utmärkt. Det blev lite manfall på grund av sjukdom men ändå alldeles tillräckligt med folk. Maten räckte och det blev en del rester. Reprisbakningen på chokladtårtan blev superb och den andra tårtan supersmaskig också (Hallonmoussetårta på chokladkokosbotten).

Så nu är det dags att börja planera för nästa kalas - 2-årskalaset! Det lutar åt att jag satsar på Hallonmoussetårtan då också för Adrian uppskattade det storligen. :)

Tårtans förbannelse...

Den stora dagen närmar sig och är man som jag är så vill man ju fira. Och fixa mat själv till alla gästerna. För att inte tala om födelsedagstårta. Men tydligen är det något med just den här tårtan som helt enkelt inte vill sig för mig. Förra årets kalasupplaga så fick tårtan lagas två gånger för att jag första gången missade att röra ner mjölet (skickligt!!!). Den här gången missade jag att ta ut den ur ugnen... Så imorgon blir det försök nummer två - vad tror ni blir fel den här gången? Kanske ska jag vänta till eftermiddagen när kakmästaren K kommer och hjälper till? Fokusera på annat på dagen... Det känns nästan säkrast faktiskt. Jag har ju lite att välja på när jag ska försöka fixa mat till 20 personer...

Har som ni förstår varit ledig idag. Började med lekdejt i parken med C+J. Jätteroligt även om Adrian helt tycks glömt bort att han vill vara nära föräldrarna när man är ute. Han bara drar iväg och ropar man åt honom att stanna så springer han fortare. Alltså helt omöjlig att ha där det finns bilar och andra fordon ute och kör. Kanske en sån där sele på löplina vore något... *funderar*

Lekdejten gjorde hursomhelst att Adrian var helt slut inför sovstunden. Han somnade så gott som omedelbart när vi skilts från C+J och sov tills jag väckte honom närmare 2,5 timme senare. Och när jag fått upp honom ur vagnen och kramats lite så pekade han ut mot balkongen igen. Jag satte ner honom och han klättrade tillbaka i vagnen och myste en stund till... ;)

Andas in, andas ut

Nu är jag påskledig. Har tagit ut semester onsdag och torsdag och idag har jag redan jobbat klart dagens timmar. Men ledig är ju en definitionsfråga - jag har ju massor med planer ändå... Framförallt handlar det om matlagning eftersom det är fest som gäller till helgen.

Jag funderar lite på om jag tagit mig vatten över huvudet när jag bestämt mig för att fixa mat till ca 20 personer. Jag tror faktiskt inte jag utfordrat så många tidigare. Jag har lite dålig känsla för hur mycket folk äter. Nåväl i värsta fall får jag väl se till att ha lite varmkorv hemma som extramat. :)

Nu är det strax dags att gå och hämta plutten på dagis och sen är det simskola.

För övrigt har jag till slut fått inse att jag faktiskt inte bara är förkyld utan att en hel del av nästäppan kommer sig av en allergisk reaktion också. Så nu testar vi med kortisonspray och hoppas på bättring. Känner mig dock ganska säker på att jag inte reagerat lika kraftigt om jag inte lyckats bli förkyld när den här vårvärmen började. Nåväl.

Dags att packa badkasse. Glad påsk på er!

Jubileum i efterhand

Upptäckte precis att förra inlägget var nummer 200. Hipp hipp hurra! :)

Efter några genomförkylda dagar ser jag nu åter ljuset och hoppas på förbättring även om jag låtit ganska skrovlig idag också. Den generella känslan är dock bättre.

Igår fick vi besök av Adrians mormor lite kort eftersom hon skulle på kurs i huvudstaden, mycket trevligt med lite besök. Och lyckligtvis dröjer det inte så länge innan det är dags för nästa. Morföräldrarna kommer hit till påsk och det ses det framemot! :)

Så typiskt

Det blev inte bara en dagsdipp som jag hoppades - nu lutar det åt fullständig förkylning... Blä! Tack och lov att jag jobbar hemifrån imorgon...

Strålande vårsol

och nu passar vi på att bli förkylda, först Adrian och nu jag. Adrian är trött och grinig mest hela tiden eftersom han inte sover ordentligt när han vaknar hostande. Jag kan inte påstå att mitt humör är särskilt mycket bättre än Adrians... har varit så grymt lättirriterad idag... synd om mina pojkar då.
I torsdags var det föräldramöte på dagis - första för min del eftersom jag jobbade när det var föräldramöte i höstas. Lite underlig grej, speciellt eftersom man märker att man har lite olika perspektiv beroende på om man har barn som är (som Adrian) ganska liten eller om man har förhållandevis stora barn (4-5-åringar). Nåväl, nu har vi testat det också. ;)

Förkyld som jag är sitter jag här och längtar i säng nu när jag fått Adrian att somna förhållandevis lätt. Så återigen - läggdags vid 21-tiden för hela familjen. Kram på er!

Vila?

Den här veckan har varit väldigt intensiv för min del. Mycket jobb som behövde göras vilket gjorde att det blev alldeles för sent innan jag åkte från jobbet både onsdag och torsdag. I stort sett hela veckan har jag gått och lagt mig strax efter Adrian - jag har helt enkelt inte orkat mera... Nu kändes det lite bättre igår efter att jag jobbat hemifrån och varit hos frisören samt haft middagsbesök. Så jag hoppas att en helgs "vila" ska göra susen.

I tisdags käkade jag lunch med en kollega från förra arbetsplatsen som fick barn i slutet av november, det var första gången jag höll i en sån liten sen Adrian var så liten. Ganska mysigt var det allt... ;)

Gårdagens middagsbesök var en av de mammor med barn som jag träffade under föräldraledigheten. Nu kom hela familjen hit och käkade middag och det var jättetrevligt! Så skönt att se andra barn lika gamla som Adrian och se likheter och skillnader. Adrian fick dock lite tokspel och var uppe på högvarv hela tiden de var här i stort sett. Men fördelen med det var ju att han somnade gott och sov till 5:45. Lite oroande var det dock att Adrian smällde till den lille gästen när han inkräktade på Adrians domäner... Lyckligtvis verkade han förstå att det inte var något vi uppskattade.

Men som sagt - vi ska anstränga oss för att inte överanstränga oss i helgen. Ta det lugnt och återhämta oss. Önska oss lycka till! :)

Att ha alternativa barnvakter

Adrians faster ska gifta sig till våren, inbjudan kom för ett par veckor sedan och vi insåg att tanken var att bara jag och M var bjudna. Barnfritt bröllop alltså - inget konstigt med det men vi hade inte tänkt så långt. Hittills har allt barnvaktande skötts av Adrians farmor och farfar. Men av uppenbara skäl funkar inte det så bra den här gången. Så då var det dags att på allvar ta tag i att se till att någon annan kan ställa upp emellanåt. Lyckligtvis bor Adrians morbror (med sambo) också här i stan så vi behövde inte anstränga oss så mycket för att hitta frivilliga. ;)

Trots att vi bor i samma stad så har det blivit lite sisådär med att träffas, någon måste ju liksom alltid ta tag i det om det ska hända något. Men nu fick vi i alla fall till en träff och morbror med sambo var här idag och fick sköta det mesta av barnskötandet (fast för att inte skrämma bort dem alldeles så tog jag blöjorna idag...). Det gick hur bra som helst även när jag skulle gå iväg till affären för att handla lite och sa Hejdå. Adrian bara vinkade lite förstrött och fortsatte köra tåg. Under dagen busade Adrian och morbror runt så att Adrian förhoppningsvis sover gott inatt.

För övrigt var det loppis-dag idag igen. Jag hittade galonställ, sandaler, gympaskor och lite andra kläder och är jättenöjd! :) Framförallt är jag nöjd med att jag klarade av att begränsa mig! Eftersom en nära vän är i väntans tider hamnade jag dock i högen med småttiga nyfödingskläder igen... Det är väldigt svårt att greppa att våran vilding varit så liten... ;)

Godnatt på er och hoppas ni får en bra början på den nya veckan!

Prisa gud - här kommer skatteåterbäringen!

Kollade in mitt skattebesked på Skatteverket.se idag, smidigt med e-legitimation så man kan kolla såna här grejer! :) Som man kan misstänka av min rubriksättning så betalade jag för mycket skatt förra året - dvs jag får tillbaka pengar i år. Ganska mycket pengar... En anledning till detta är engångsutbetalningen jag fick från min förra arbetsgivare eftersom jag var så snabb att skaffa nytt jobb.

Från det ena till det andra:
Vi har börjat en strategi för att försöka få Adrian att sova en större andel av dygnssömnen på natten. Första steget är att väcka honom när han sover middag istället för att han får sova tills han vaknar. (Om han inte vaknar efter 1,5 timme av sig själv förstås). Oftast inte världens gladaste unge när han väcks - men det har man ju förståelse för.

Frågan är ju dock om man kan göra så, vet hans kropp att han behöver sova ett visst antal timmar eller kommer det bara att leda till att han total sett sover mindre per dygn? Vi får väl se framöver - inatt blev det (beroende på andra faktorer) något av ett bottenrekord - klockan fyra vaknade den lilla apan...

Idag är det en lugn hemmalördag med lite tvätt, lite papperssorterande och allmänt häng. Det kommer också krävas en tripp till affären - vilket givetvis är fruktansvärt dåligt planerat, det är ju sällan så mycket folk på affären som lördag efter lön. Men men... mat behöver man.

Ikväll är förresten middagsplanen Lammkotletter och persilje- och bulgursallad, jag har stora förhoppningar :). Nu när jag tänker efter så kommer det nog att kombineras med ett glas rött vin också... Ahhh - lördag!

Söndagstjatter

Eftersom vår son är så fruktansvärt morgonpigg så har vi inte helt oväntat delat upp det så att vi får sovmorgon en helgmorgon var. Idag fick jag ligga kvar och grisa i sängen efter att man vaknat av Adrians tjitter-tjatter och tjut vid 5-tiden. Lyckligtvis kunde jag somna om och sov i 2 timmar till. Ni förstår hur det står till när det är sovmorgon när man får sova till 7:30?

Vi har (precis som så många andra) lite problem att se till att alla rester i kylen går åt innan de blir dåliga. Igår gjorde jag ett försök att göra äggröra/omelett på överbliven tacofärs. Kan varmt rekommenderas! Inte alls tokigt faktiskt. På tal om att ta hand om resterna så har Lantmännen börjat göra reklam för en ny kokbok som innehåller 50 "vanliga" recept och dessutom 50 recept till på vad man kan göra med resterna. Beställ boken här! Jag har beställt boken nu, får se om det är något att ha.

Jag vet inte om jag sagt det men jag trivs väldigt bra med mitt nya jobb. Det jag inte trivs med är känslan av att inte räcka till. Med långa arbetsdagar och lång pendlingstid känns det som om jag inte är hemma tillräckligt. Och eftersom jag trivs på jobbet känner jag ibland lite skuldkänslor för att jag är där istället för att vara hemma... Dumt och kontraproduktivt - jag vet, men det är svårt att bara stänga av skuldgeneratorn... :P

Nu hoppar vi lite igen - Adrians kommunikationsfärdigheter... Han snackar ju fortfarande inte så man förstår. Däremot låter han väldigt mycket och vissa saker har fått ord kopplade till dem. Överhuvudtaget är det fascinerande hur mycket man kan kommunicera när en part inte pratar... ;)

Lite allmänt söndagstjatter... vi hörs igen en annan dag!

Får vi vara friska nu?

Adrian verkar vara på banan igen - är pigg, äter bra, sover ganska bra (morgon kl 05 "som vanligt") och verkar nöjd med att vara på dagis. Jag är lite småsnorig och M har lite längre till frisk-status. Men generellt är det iallafall en uppåtgående trend här i hemmet.

Jag har varit på tjänsteresa ett par dagar och fick då möjlighet att gå ut att äta med kollegorna jag besökte samt att sova tills jag vaknade av mig själv. Jag kan säga att det är stor skillnad på att väckas kl 05 och att vakna 06:10 för hur orken håller i på dagen.

Det känns skönt att det är fredag idag, jag behöver ett par dagar att koncentrera mig på att vara jag, inte mitt jobb... I helgen väntar barnloppis och kompisbesök av bästaste C! :)

Ynkliga familjen

Vi bockade ju som bekant av vinterkräksjukan på listan över avklarade sjukdomar 2011 för ett par veckor sedan. Förra fredagen blev Adrian sjuk igen, den här gången framförallt hosta till att börja med, det gick dock över till att vara en hel del feber också. Termometern visade uppåt 41 grader när det var som värst. Då är varken Adrian eller föräldrarna särskilt kaxiga... Så Adrian har varit hemma från dagis hela den här veckan också eftersom febern inte drog sig tillbaka förrän torsdag/fredag någon gång.

Men nu lagom till Adrian börjar piggna till så hugger förkylningen oss andra istället. Den här gången är M värst drabbad men jag känner mig inte direkt tipp-topp heller... Så återigen har Adrian världens tråkigaste föräldrar som inte vill göra något roligt alls.

Ynklig som jag är fick jag ett plötsligt sug efter kycklingsoppa. I USA är detta den ultimata boten mot allt! Om någon är lite dassig så är kycklingsoppa kuren! Det blev ganska gott men ur M:s täppta synvinkel så var jag lite snål med kryddningen...

Vi får väl se hur länge den här perioden av varannan-vecka-hemma ska hålla i sig... :P

Återhämtade

Nu tror vi att vi är i princip återhämtade. Vi har aptit, vi får behålla maten och känner oss ganska friska. Skönt! Men det blev en hel veckas hemmavistelse... Och jag och M kände oss inte friska förrän igår så det var verkligen 5 sjukdagar den här veckan. Hoppas det dröjer lite tills nästa sjuka den här gången.

Ett av friskhetstecknena på unge herrn är att han åter vaknar i arla morgonstund och vill ha sällskap... ;) Innan den här sjukomgången så klättrade han ju ur sängen på morgonen och kom in till oss och väckte oss. Men nu när han varit så ynklig har ju vi kommit in för att hämta honom - så nu verkar han ha glömt bort att det går bra att klättra ur sängen själv på morgonen. Nu sitter han därför och ropar efter än den ena än den andra föräldern på morgonen... Idag försökte jag ropa in honom - givetvis snubblade han då på leksakerna som han öste ut över golvet igår kväll. :P

Usch, fy och blä!

Det är en del saker som är mindre trevliga än andra... en sån sak är kräksjuka...

När jag hämtade Adrian från dagis i fredags så noterade jag lite i förbigående att han var liksom lite dämpad, men jag tänkte inte så mycket på det... Förrän det blev dags för kvällsmat och Adrian ställde sig och storkräktes på köksgolvet. Jahaja... då får man fundera på i vilken ordning man ska ta hand om sakerna.
Steg 1: få av Adrian kräkiga kläder och sätta på nya kläder.
Steg 2: torka kräk

Senare under kvällen tillkom även steget att byta mina kläder eftersom han kräktes på mig. Efter första kräkningen var han dock fortfarande ganska pigg och ville gärna hjälpa till att städa upp - han hämtade dammsugaren åt mig...

Adrian kräktes sedan även under lördagen. I söndags var han så medtagen att man började bli orolig. Under hela tiden har han dessutom haft diarré vilket ju gör att han förlorat ganska mycket vätska. Lyckligtvis har han i stort sett hela tiden druckit vatten åtminstone. Men när vi försökte med vätskeersättning så kräktes han... Så vi tyckte nog att det var bättre med vatten som han fick behålla än med vätskeersättning som gjorde att allt kom upp igen...

Givetvis behöll han inte infektionen för sig själv... Måndag morgon var det dags för mig och M, jag ägnade mig åt kräk hela måndagen medan M hoppade över det steget. Så igår var jag och M ganska däckade medan Adrian började återhämta sig och var ganska pigg även om han inte var så himla sugen på mat. Stackars unge med så tråkiga föräldrar.

Idag mår jag betydligt bättre och känner mig ganska säker på att jag får behålla maten idag... men man får väl ta det lite lugnt ändå.

Inatt hände förresten ett mindre mirakel - Adrian sov nästan 12 timmar i sträck! Gissningsvis för att han inte kissade så mycket under natten och därför inte väcktes av den tunga blöjan.

Så håll tummarna för att vi fortsätter med den uppåtgående trenden idag... :)

Tiden som flytt

Vissa dagar/veckor/perioder går tiden fortare än vanligt. Den här veckan har varit sådan. Svisch sa det och så var veckan slut. Förutom att jag jobbat mina 32 timmar har jag även hunnit med simskola (som vanligt), IKEA-besök, byggande av IKEA-möbel, träff med mamma-gänget (plus några pappor) och idag allmänt röjande i förrådet.

IKEA-besöket underlättades av att vi fick sällskap av farmor och farfar som lekte med Adrian på barnavdelningen medan jag och M gick och shoppade. Målet för dagen var förvaringslösning till Adrians rum - jag hade siktat in mig på en Expedit-hylla och när vi kom dit så var den valnötsmönstrade varianten nedsatt i pris eftersom den tydligen ska utgå. Finemang! Vi ville ju ändå inte ha ytterligare vit möbel till Adrians vita rum.

Att bygga ihop hyllan med hjälp av Adrian var sedan en "intressant" upplevelse... Jag har lite för dåligt med tålamod för att bara vara pedagogisk hela tiden. Så jag gormade lite emellanåt - precis som vanligt... :P

Igår träffade vi alltså hela barnaskaran från mitt "mammagäng" - så kul att se vad som är lika och vad som är olika för dessa småttingar. Alla fem ungarna är födda inom loppet av en månad där Adrian är "yngst" (de är ju i princip lika gamla). Enda tjejen i gänget är den som pratar mest - och hon pratar mycket, hela meningar! Så himla söt! Hon är också den som först ska bli storasyskon - om bara några veckor är det dags för lillebror där. En av grabbarna ska sedan få en lillebror i maj. Lyckligtvis är det dock inte bara Adrian som får vänta på syskon... ;)

Idag har vi röjt ur förrådet lite grann - slängt en massa gamla grejer som jag nu inte riktigt förstår varför vi flyttade med alls när vi flyttade hit för nästan 2 år sedan (!!!). Men nu var separationsångesten hanterbar och grejerna åkte. :)

Dags att kura ihop sig i soffan med M och mysa med en godispåse! :)

Kluven föräldrasyn

Man blir ju som förälder väldigt glad åt diverse framsteg som barnen gör. Men ibland kan man också bli lite kluven, en del utvecklingssteg gör en mest orolig...

Adrian har till exempel blivit ganska duktig på att klättra på diverse saker och det är ju roligt att han har så mycket motorisk kontroll. Men det betyder också att han börjat inse att man kan klättra från en sak till en annan. Och att en del saker går att flytta på. Pallen vi använder vid tvättstället går till exempel även att använda för att klättra upp på TV-bänken med. Och väl där kan man ju använda knapparna på TV:n som mamma och pappa brukar använda.

På samma sätt kan stolar flyttas så att man kommer åt saker som man inte kommer åt annars... Inget står längre säkert i det här hemmet. :P

Dessutom har han tydligen filurat ut hur man öppnar vitrindörrarna till bokhyllorna... *suck*

För att inte tala om att han nu vuxit så mycket att han når upp att öppna innerdörrarna, det går alltså inte att stänga in saker längre utan att låsa dörrarna.

Missförstå mig inte - jag är huvudsakligen glad att utvecklingen går framåt i vad jag antar är normaltakt. Men man blir lite trött på att hela tiden flytta saker högre och högre upp, att säga ifrån att så där får man inte göra osv. För det verkar ju göra väldigt lite intryck i vilket fall som helst.

Det känns som om det liksom hörs att jag är helt slutkörd... För givetvis blev M sjuk i helgen så att tiden man vill använda till att hjälpas åt så att bägge får vila lite grann gick åt till M:s återhämtning och mitt hemmaroddande. Till exemepel - gissa vad jag gjorde vid 21-tiden igår kväll (lördag) när Adrian somnat...

Utflykt till soprummet!!! Kanske inte det allra roligaste man kan hitta på en lördagkväll. ;)

Småbarn = magsjuka

Vissa delar av föräldraskapet känns mindre roliga. Innan Adrian kom till oss hade jag haft två incidenter av  magsjuka som är så kämpiga att jag kommer ihåg dem. Och bara en av dem i vuxen ålder. Senaste året tror jag vi hunnit med fyra olika varianter. Anledningen att detta är ämnet för dagen är givetvis att en av varianterna pågår nu...

Vi tror att Adrian och antagligen M hade den här sjukan i slutet av förra veckan. Medan jag väntade tills igår att insjukna. Eftersom det var mycket på gång på jobbet så åkte jag ändå dit (hade nog stannat hemma om det varit ett annat läge). Nu slutade det med att jag åkte hem tidigare och satt hela vägen hem och hoppades att jag skulle hinna hem innan det var dags för nästa toabesök. Det gjorde jag lyckligtvis.

I natt var det dock lite värre - vid 01 vaknade jag första gången för att kroppen gjorde mig uppmärksam på att den ville tömmas. Sen har jag bara slumrat i omgångar. Så man är lite trött idag.

Det största problemet med det här är egentligen att förskolan inte vill att barnen kommer dit så länge någon i familjen är sjuk - just för att magsjukor ofta är så himla smittsamma. Så idag är jag hemma sjuk och M är hemma och tar hand om Adrian eftersom det inte känns tillförlitligt att jag ska kunna hålla koll hela tiden. Nu känns det visserligen bättre nu än det gjorde i natt - men det känns onödigt att chansa.

Jag har ju för övrigt börjat pendla till Solna igen. Känner mig nu väldigt sugen på att köpa ett Nintendo DS och ha som underhållning på resan. Får se om jag gör slag i saken eller inte - det skulle ju innebära möjlighet till minst 4x20 min spel varje dag. Oh well... man är ju rent genetiskt smålänning har lite svårt att släppa ifrån sig så stora summor på ett bräde... :)