Usch, fy och blä!

Det är en del saker som är mindre trevliga än andra... en sån sak är kräksjuka...

När jag hämtade Adrian från dagis i fredags så noterade jag lite i förbigående att han var liksom lite dämpad, men jag tänkte inte så mycket på det... Förrän det blev dags för kvällsmat och Adrian ställde sig och storkräktes på köksgolvet. Jahaja... då får man fundera på i vilken ordning man ska ta hand om sakerna.
Steg 1: få av Adrian kräkiga kläder och sätta på nya kläder.
Steg 2: torka kräk

Senare under kvällen tillkom även steget att byta mina kläder eftersom han kräktes på mig. Efter första kräkningen var han dock fortfarande ganska pigg och ville gärna hjälpa till att städa upp - han hämtade dammsugaren åt mig...

Adrian kräktes sedan även under lördagen. I söndags var han så medtagen att man började bli orolig. Under hela tiden har han dessutom haft diarré vilket ju gör att han förlorat ganska mycket vätska. Lyckligtvis har han i stort sett hela tiden druckit vatten åtminstone. Men när vi försökte med vätskeersättning så kräktes han... Så vi tyckte nog att det var bättre med vatten som han fick behålla än med vätskeersättning som gjorde att allt kom upp igen...

Givetvis behöll han inte infektionen för sig själv... Måndag morgon var det dags för mig och M, jag ägnade mig åt kräk hela måndagen medan M hoppade över det steget. Så igår var jag och M ganska däckade medan Adrian började återhämta sig och var ganska pigg även om han inte var så himla sugen på mat. Stackars unge med så tråkiga föräldrar.

Idag mår jag betydligt bättre och känner mig ganska säker på att jag får behålla maten idag... men man får väl ta det lite lugnt ändå.

Inatt hände förresten ett mindre mirakel - Adrian sov nästan 12 timmar i sträck! Gissningsvis för att han inte kissade så mycket under natten och därför inte väcktes av den tunga blöjan.

Så håll tummarna för att vi fortsätter med den uppåtgående trenden idag... :)