Somna själv?

Inför läggningen igår kom jag och M fram till att vi bägge börjat fundera på om inte Adrian borde börja skolas in på att somna själv... Hittills har vi suttit med tills han somnat och relativt ofta somnat själva inne hos honom också.

Så det var väl bara att sätta igång då. Jag tog nattningen igår och vi läste lite, sjöng lite och sen förklarade jag att nu går jag men att du kan somna här utan mig. Så gick jag ut och stängde dörren. Det tog säkert 2-3 sekunder innan gråten kom, vi upplevde nog inte att den var särskilt uppriktig dock. Krokodiltårar passar ganska bra... Adrian kom hursomhelt och öppnade dörren och ville ha med mig in igen - pekade på soffan bredvid spjälsängen och sa "itta är" vilket ju givetvis betyder "sitt där". :)

Jag läste en saga till, sjöng en sång och sa sedan godnatt igen. Den här gången gick jag bara utanför rummet utan att stänga dörren och satt i soffan utanför och pratade och sjöng lite med honom en stund. Han fortsatte med krokodiltårarna men det blev ganska fort uppehåll mellan gråtattackerna och utan att titta in så gissar jag att han slumrade till. När jag var relativt säker på att han somnat kikade jag in och konstaterade att han somnat på soffan bredvid spjälsängen istället för i sängen... ;) Då var nog klockan 21:05 eller så. Han fick ligga kvar där en stund innan M lyfte över honom i spjälsängen. Och sen sov han till 6:40 imorse!

Vi tror att det kan bli några gråtiga kvällar framöver men att han ganska fort kommer att inse att det inte spelar så stor roll om vi sitter bredvid när han somnar eller inte. Håll tummarna! :)

Inte så smart...

Jag har ju fått en liten leklåda (bärbart TV-spel) som jag nu använder som underhållning på mina tågresor. Det går bra och hittills har jag lyckats komma av på rätt station. Men idag gjorde jag en annan dum grej. På väg till jobbet så ville jag tillbaka till spelet så fort som möjligt efter att ha visat upp mitt månadskort för tågvärden - så istället för att lägga kortet i plånboken där jag brukar ha det så lade jag det i datorväskan.

När jag sedan skulle åka hem så tänkte jag att jag behöver ju inte ta hem datorväskan eftersom jag lämnar datorn på jobbet... Och då kom jag inte ihåg att kortet låg i väskan. Inte förrän drygt 10 minuter senare när jag efter en ganska svettig cykeltur stod utanför stationen och plockade fram plånboken. Förvirring övergick i förståelse och jag övervägde att cykla tillbaka till jobbet men bestämde mig för att ta "straffavgiften" istället.

Ikväll har vi haft övningsnattning för morbror P och tant S som ska vara barnvakt åt Adrian när vi ska gå på fasters bröllop. Både för oss och dom kändes det ganska skönt att testa läggningsproceduren en gång när vi fanns i närheten om det skulle vara något. Men det verkar ha gått väldigt bra - känns skönt!

KRAM

Fixelifix!

Det var inga problem att ha Adrian på dagis även vecka 30 - puh!

I helgen tog jag äntligen tag i det faktum att barnvagnen hade ett hjul som inte ville stanna kvar på chassit. Gick och frågade på den lokala babyaffären om det kunde tänkas att man kunde få tag på ett nytt, ja, det trodde hon nog att det skulle gå men det vore bättre om jag kom tillbaka i veckan eftersom det då fanns ordinarie personal på plats.

Så idag gick jag dit med mitt trasiga hjul och frågade. De skulle undersöka saken och återkomma till mig. Jaha. En liten stund senare ringde de från butiken och sa att tyvärr går det inte längre att få tag på just den sortens hjul som jag hade. Däremot fanns det en annan sort som motsvarar den jag var ute efter. Men då kostade hjulet 320 kr + 250 kr i frakt. Oops... lite mer än vi tänkt lägga på vår 1500-kronorsvagn kanske... Men sa hon - jag har ett set om 4 hjul här som passar till din vagn. De är inte exakt likadana men de passar på det chassit som du har. 695 kr kostar alla fyra hjulen tillsammans. Jag gick tillbaka, köpte nya hjul och gick genast hem och testade. Passar perfekt!!! Och nu rullar vagnen mjukare än på länge! :)

Kram på er! :)

Festprissarna!

Söndag kväll och ytterligare två barnkalas avbockade. Nu är det faktiskt bara Adrians 2-årskalas kvar nästa helg och M:s systers bröllop helgen efter och sen är det vilopaus för den här familjen vad det gäller festligheter ett tag.

Vädret har som ni antagligen själva märkt vänt igen. Nu är det sommar plötsligt. Jag kan ju inte klaga på det men det är lite överrumplande.

Eftersom jag bara jobbar halv dag på fredagar och dessutom hemifrån så började helgen strax efter lunchtid i fredags. Det i kombination med vädret gör att den här helgen känts ovanligt lång. ;) Men jag vet inte om jag direkt känner mig mer utvilad...

Hade ju förresten utvecklingssamtal på dagis i veckan - och han är så himla go' och glad hela tiden. Jahaja - är det sån han är sonen? Hemma visar han lite andra sidor också kan man säga. Egen vilja bland annat... Han markerar tydligt när han är missnöjd till exempel. Han blir väl helt enkelt inte missnöjd lika ofta på dagis?

Hoppas ni haft en skön och avslappnande helg i sommarvärmen! KRAM

Cykeltur

Jag glömde ju alldeles bort att tala om igår att vi varit på premiärturen på cykel! Jag fick en ny cykel i 30-årspresent och Adrian fick en cykelsits i 2-årspresent. Vi kompletterade med en hjälm till Adrian (jag har redan en) och Voilá! Premiärtur för mig och Adrian igår! Det gick bra även om Adrian inte var fullt så exalterad som jag trodde att han skulle vara. Han uppskattade dock möjligheten att kittla mig på ryggen när det glipade mellan tröja och byxor... ;)

Månadsskifte och återgång i årstiderna

Sista april är något alldeles särskilt i Uppsala, så då passade vi på att hålla M:s systers möhippa. En jättelyckad dag där den blivande bruden hade roligt mest hela tiden. (Sa hon ialla fall... ;) )

Så kom så maj och plötsligt blev det vinter igen. Kändes det iallafall som när det var ca 2 plusgrader när man gick till tåget på morgonen... *brr*

Annat spännande i veckan är att min chef ska sluta och tar istället ett pampigt jobb inom branschen. Kommer säkert att passa henne jättebra! Men för mig känns det lite småjobbigt. Det betyder ju att det kommer att rekryteras en ny chef till mig. Och det är ju inte direkt som om jag har något att säga till om i den frågan. När jag tog jobbet var det ju delvis pga att chefen är den hon är. Så vi får väl se vad som händer! Det blir säkert bra men det känns ändå lite småjobbigt... ibland... ;)

Insåg idag att jag ändrat mina semesterplaner på jobbet eftersom ingen annan verkade vilja jobba vecka 30, så då sköt jag på min semester en vecka. Problemet är ju dock att jag inte kollat av med dagis att det finns plats för Adrian vecka 30 eftersom vi anmälde honom som ledig den veckan... Oh well - det går kanske att flörta med mor- och farföräldrar och kanske en morbror eller faster? Det visar sig.

Kram på er!