Saxat...

Febern och prickarna har försvunnit och en ganska glad liten kille kikade fram igen. Men nu fick mamma till slut nog av håret som hängde ner i ögonen på lillplutten och gjorde ett försök med saxen. Jag har nu lärt mig att man har bara ett klipp på sig att få ordning på kalufsen... det är så länge som unge herrn kan tänka sig sitta still så att man inte riskerar att sticka saxen i ögonen på honom...

Så slutresultatet blev inte särskilt snyggt, men han har iaf inte håret i ögonen längre. :)

Grabben har nu också riktigt greppat konceptet med att vinka :) Det kommer nästan alltid en vinkning om man säger "hejdå" eller har honom i famnen när han får syn på ytterdörren... ;)


(För er som undrar så blev det inget med jobbet).

Riktigt trött...

Måndag idag och egentligen babysimsdag... men Adrian har verkat lite medtagen efter feberdygnen så jag bestämde mig för hans skull att stanna hemma... och nu har ungen sovit i 2,5 timme... efter att han somnade sittandes i mitt knä framför datorn.

Lite fascinerande är det allt - jag hoppas att det här är något positivt för den kommande natten och inte något som saboterar även den här nattens vila för familjen.

Jag fick nu tillfälle att krypa ihop i sängen och läsa bok - bara för nöjes skull. Så himla skönt! :)

Återhämtning

Adrian har sedan igår inte feber längre, men oj vad trött han är. Och det kan man väl förstå - han har sovit mer än vanligt nästan hela veckan och det är klart att kroppen måste återhämta sig efter nästan tre dygn med feber. Och det var sannolikt det det var - tredagarsfeber. Tydligen kan febern följas av ett rött utslag - och det har unge herrn med råge.

Som grädde på moset till tröttheten så kunde han inte sova riktigt bra inatt... vaknade gråtandes väldigt många gånger. Han var dessutom ganska svårtröstad... Så det har inte blivit så mycket sömn för någon i familjen inatt.

Nu ligger både far och son och sover lite. När jag tittade till dem senast låg Adrian och klämde åt runt pappas näsa... så kärvänligt :)

KRAM

sjukling :(

Lillpysen är sjuk - ganska mycket sjuk... Fast han har i princip "bara" hög feber så man kanske ska vara glad för det?

Men det är jobbigt att inte kunna göra så mycket mer än dosera Alvedon lite då och då...

Håll tummarna för att det ger med sig snart...

Bara lite kort...

Jag skulle ju inte skriva så mycket om jobbet - men jag måste bara berätta att jag ska på intervju i veckan! Det är ett jobb jag verkligen skulle vilja ha - så håll tummarna! :)

Ytterligare milstolpe!

Igår började Adrian dra sig upp på knäna mot soffbordet, idag kom han upp på fötterna!!! Så nu får man börja hålla ett lite mer vakande öga på honom och vara beredd på fallande bebis!

Slut på jullovet...

Så nu är jag tillbaka på bloggen! Vi har haft det väldigt bra under ledigheten - Adrian lyckades precis bli av med den seglivade förkylningen till jul och sen har vi hållit oss friska sen dess. Julafton firades här hemma hos oss och både mor- och farföräldrar var här och dessutom moster. Finfint! Att fira jul hos oss kan med stor sannolikhet komma att upprepas fler år. :) Men nästa gång får vi nog dra oss söderut till tjocka släkten. Det måste ju vara rättvist. :)

Det händer mycket på några veckor hos en snart 8 månader gammal bebis. Adrian har ju krälat runt på magen några månader, men nu har han börjat få ordning på musklerna så att han kan hålla sig uppe på alla fyra. Krypningen verkar komma närmare! :) Han kan dessutom dricka ur pipmugg själv numera - superduktig verkligen!

Och den största grejen för oss som föräldrar är att unge herrn senaste veckan visat tendenser på att sova hela natten. Ca 19:45 till 05 flera av nätterna senaste tiden! (Efter lite amning somnar han sedan om och sover till 07). Så om man nu bara kunde komma i säng lite tidigare skulle man ju faktiskt få sova ordentligt. :)

Andra grejer man börjar märka tydligt är ljuden han ger i från sig, saker som låter ungefär: "Tit-Ta!", "Ma-Ma" och emellanåt "Pa-Pa" eller "Da-Da".

Och mycket annat som jag borde skriva upp någonstans... någon gång...

Kram på er och Gott Nytt 2010!