Varning för slemmigt inlägg...

Vi är ju som bekant lite sjuka här hemma så jag vill varna känsliga läsare för ett ganska ... ja... slemmigt inlägg...

På mig har infektionen som bekant satt sig i näsan och bihålorna vilket gör att det kommer stora mängder illgult snor speciellt från ena näsborren (där det också ömmar lite över kinden). Jag försöker fräsa ut så mycket som möjligt men det är fascinerande mängder slem som kan produceras i näshåligheterna...

Man sover ju inte hela natten när man mår så här - vaknar av att man måste hosta eller att man är så torr i munnen av att näsan täppt igen att man måste andas genom munnen. När man är gravid och vaknar mitt i natten måste man dessutom upp och gå på toa... Likadant i natt - men i natt hände det lilla vardagsmiraklet att Adrian sov i sin säng tills det var morgon - enligt hans definition iaf. Och när Adrian väl kommit in finns det ju ingen poäng med att försöka sova längre - så jag gick och duschade. Och snacka om att den varma vattenångan satte fart på snorutsöndringen... Jag vet att det är lite snuskigt att prata om men jag tycker ändå att det är ganska fascinerande. Det vore lite intressant att veta hur stor volym snor man producerar när man mår som jag gör nu...

Igår tyckte jag inte att det gjorde så ont över kinden längre men idag känns det värre igen. Tydligen tar det ungefär 10 dagar att utveckla en "riktig" bihåleinflammation vilket gör att jag antagligen har närmare en vecka framför mig med såna här symtom innan en läkare ens skulle överväga antibiotika. Och eftersom jag vet rationellt att antibiotika i såna här fall bara minskar sjukdomstiden med högst ett par dagar så finns det ju egentligen ingen anledning att bidra till den överkonsumtion som vi ändå har i samhället... Men när man är gravid - speciellt så här sent i graviditeten - är det inte lämpligt att ta antiinflammatoriska värktabletter utan man får hålla sig till paracetamol vilket inte riktigt räcker hela vägen vad det gäller smärtlindring... Hursomhelst så håller vi väl tummarna för att jag lyckas bekämpa symtom tillräckligt för att orka mig igenom och att det inte blir någon manifest bihåleinflammation av det hela...

För M:s del så har infektionen framför allt satt sig i halsen. Han hostar och hostar och hostar...

Adrian är dock för tillfället ganska pigg - så honom är det också lite synd om eftersom föräldrarna inte orkar vara något roliga alls.

Med hopp om tillfrisknande snarast! Vi hörs!