Dagisrännandet

förra veckan gick bra, faktiskt över förväntan. Adrian accepterade mestadels att stå på ståbrädan och Ida sov under promenaderna och (ännu viktigare) medan jag hämtade och klädde på Adrian.

Jobbigast att komma iväg var det i fredags när Adrian var hemma med oss och vi skulle till BVC. Då skrek den lilla och den stora tjurade... Men vi kom iväg och Ida blev kontrollerad.

Lilltösen växer och utvecklas som hon ska. Vad det gäller tillväxt så följer hon sina kurvor på längd och huvudomfång och har hoppat upp ett snäpp på viktkurvan. BVC-sköterskan tyckte att Ida var stark i överkroppen eftersom hon redan kan stödja upp sig på underarmarna. Vår duktiga tjej!

Hursomhelst blev bägge barnen utmattade av morgonens utflykt och sov samtidigt en stund efter lunch. M kom hem tidigt från jobbet och tyckte inte att det verkade vara särskilt jobbigt att vara hemma med bägge barnen... ;)