Världens bästaste sambo!

Igår kväll pumpade jag ut lite mjölk så att sambon skulle kunna mata Adrian sena kvällsmatningen (brukar vara kringsvid 23-midnatt) så att jag skulle få sova några timmar extra i sträck. Så jag somnade vid ca 21 och döm om min förvåning när jag vaknar och klockan är kvart i fem!

Då är sambon fortfarande uppe och går omkring med en sovande Adrian på armen... Så jag fick sova drygt 7 timmar! Första frågorna var ju givetvis "Varför är du uppe fortfarande? Varför väckte du mig inte?" Tydligen hade inte Adrian varit så förskräckligt hungrig tidigare på natten utan hellre sovit... sånt blir man ju lite småorolig för... Men eftersom jag vaknade med ganska spända bröst så ville jag gärna tömma ur lite på en gång - så vi väckte den sovande lillprinsen och han käkade på med god aptit - även om man fick hålla på och pilla på honom för att han skulle äta klart (ca 15 min per bröst är målsättningen...). Men det är sällan han håller sig vaken hela amningen - är tydligen ganska vanligt med ungar som somnar mitt i maten. :)

Och nu sover bägge mina pojkar sött i sängen medan jag får chansen att äta frukost ostört. :)

Så nu får jag hålla tummarna för att sambon kan hålla sig vaken hela dagen på jobbet...